Bye bye-party

Har precis kommit hem från stan. Idag var det ju bye bye-party på The Rover för M1 (som i detta inlägg bara kommer att kallas M eftersom det nog inte kommer att nämnas fler med namn som börjar på samma bokstav) som flyttar till Vancouver den 8:e september.

Några av oss möttes upp på Järntorget vid fem och gick sedan tillsammans till The Rover på Andra Långgatan. Vi hade lite tur när vi kom dit för vi hade räknat med att det inte skulle vara så mycket folk så pass tidigt men det var relativt fullt. Dock så var vårat vanliga bord längst in fortfarande ledigt! Lite tur ska man ha ibland. Vi var bara fyra personer först så vi började med att beställa in lite mat och dryck medan vi väntade på att det skulle komma fler.

Efter någon halvtimme/timme kom en kompis till M med respektive. Sedan kom även två gamla Skövde-studenter så som vi brukar träffa på After Work på Notting Hill. Därefter byttes folk av resten av kvällen då de flesta hade lite andra planer. Senare på kvällen kom även A, M’s bror D med kompis D2 och ytterligare två kompisar till dom och H från Skövde med väninna M2 (där kom det ett M till iallafall).

Det blev mycket skratt och en del minnen från Skövde-tiden. Det blir alltid så när man umgås med folk som bodde där samtidigt som en själv. Vid tolv orkade jag dock inte längre. Ljudnivån hade då blivit betydligt högre även om det inte var så jättemycket folk kvar då egentligen. Är det nånting som jag blir trött av väldigt fort så är det höga ljudnivåer. Får ont i huvudet och kan inte riktigt koncentrera mig på att vara social. Jag sa hej då till alla, även till A som ville stanna en stund eftersom två av hans kompisar nyss kommit dit.

Det blev en hel del kort från igår också som jag inte hunnit gå igenom än. Jag hade med mig min brors Nikon D80 som jag fått låna och M2, kompis till H, var en riktig paparazi-människa så hon tog en jäkla massa kort. Jag har inte ens tittat efter hur många det blev. Det gör jag ikväll eller så.

Så, nu har jag skrivkramp. Dags att göra något annat.

PMS = ondska

Idag känner jag mig piggare än på länge. Det är lite märkligt. Jag borde vara rätt så trött med tanke på att jag sovit lite för lite egentligen. Undra om det är för att jag drack kaffe imorse, det har jag inte gjort på några dagar nu. Har inte haft tid på morgonen helt enkelt.

Idag har jag både varit pigg, varit på gott humör och varit allmänt effektiv, både på jobbet och hemma. Dock fick jag ont i magen för en stund sedan. Troligen PMS. Bleh. Jag brukar inte ha särskilt allvarlig sådan. Den brukar faktiskt passera ganska obemärkt, tack och lov. Men inte jämt, och den här månaden var tydligen en sådan månad. 🙁

Lite sol

Imorse när jag gick upp hörde jag hur regnet smattrade mot fönsterrutan i sovrummet. Då vill man verkligen bara lägga sig i sängen och somna om. Men under förmiddagen så sprack himlen upp och det blev både ljusare och varmare och nu skiner solen för fullt. Trevligt. 🙂

Det kändes mycket bättre på jobbet idag även om jag var väldigt trött imorse. Har jobbat och gnott och har precis lagom att göra hela dagen.

Nu sitter jag och funderar på vad vi ska äta till middag. Troligtvis så blir det kyckling för det är enklast att tina upp. Imorgon kommer lönen, weee! Dock så kommer nog lyckan över den att vara temligen kort. Under september och oktober kommer vi bara ha min inkomst att leva på eftersom det kommer dröja innan A får pengar från CSN den här terminen. Det är inte så många poäng som saknas så när dom väl kommit in så kommer det förhoppningsvis att rassla lite i kassan. 😛

…och en ganska typisk måndag

Ska alldeles strax gå och lägga mig men jag kände att jag ville skriva av mig lite först. Inte för att jag har så mycket att skriva egentligen eftersom den här dagen har varit väldigt typisk för att vara måndag.

Lyckades faktiskt ta mig upp så pass tidigt att jag var på gymmet vid halv nio imorse. Undra om jag kan göra om den bravaden på onsdag…? Annars har det varit rätt så lugnt på jobbet idag, iallafall för min egen del, så jag bistod mina kollegor som hade besök inplanerade och var allmänt stressade, genom att gå och hämta lunch.

Vi hade möte vid 16 istället för 15 som vi brukar har och så klart drog mötet över tiden så jag hann inte in till stan för att handla kaffe så det får jag se till att göra imorgon istället.

Har en liten oroande känsla angående jobbet. Idag kände jag mig lite överflödig och inte alls behövd på nåt sätt. På mötet pratade vi lite om vilka som ska åka med till ID-dagarna i början av oktober. ID-dagarna är den största hjälpmedelsmässan i Sverige och ända sedan jag praktiserade på syncentralen höstan 2005 så har jag gärna velat åka dit. När jag jobbade för landstinget fick jag sällan åka med på kurser eller mässor eftersom budgetramarna för min projektanställning var så begränsade, vilket jag respekterade. Förra året blev jag tillfrågad av min nuvarande chef att åka med, även om det var relativt hypotetiskt, men sen visade det sig att jag inte behövde åka. Eftersom jag inte fick åka då inbillade jag mig att jag kanske skulle bli tillfrågad i år istället men så blev det inte.

Jag vet att jag nog får skylla mig själv till stor del. Jag är inte den mest frammåt av människor, det är jag medveten om och det är också en del av mig själv som jag verkligen avskyr – att jag inte alltid vågar ta för mig. Visst är jag lite besviken att jag inte blev tillfrågad men det är inte hela världen och jag vet att jag gör nytta på kontoret också…även om det varit lite kul att komma därifrån som omväxling. Såna här saker får mig ju så klart att fundera på vad som kommer att hända efter årsskiftet. Jag har snart jobbat som vikarie i två år och snart är det dags att få besked. Just nu vet jag inte alls vilken ställning min chef har inför en fortsatta anställning. Jag är hoppfull men tänker inte ta något för givet. Jag trivs väldigt bra där jag jobbar nu, men ibland undrar jag, är det kanske dags att göra något annat ett tag?

Usch, jag är så velig… Men nu ska jag iallafall sova och försöka ta nya friska tag på jobbet imorgon.

Lugn helg

Till skillnad från förra helgen som blev ganska väl tilltagen, iallafall för mig gällande alkoholhaltiga drycker, så blev denna helgen väldigt lugn. Jag har, patetiskt nog, ägnat nästan hela helgen framför datorn. Gjort lite layouter och pysslat lite med hemsidan.

Igår kväll var M1 här och vi hade våra traditionella filmkväll för sista gången på väldigt länge troligen, eftersom hon ska till Kanada om ett par veckor och där blir hon nog kvar ett bra tag, vad det verkar. Det kommer minsann att bli tomt. 🙁

Har skrivit brev till farmor också som jag lovat. Det känns bra. Skickar det imorgon och jag hoppas att hon inte börjat undra allt för mycket ifall jag glömt det.

Nu ska vi snart krypa ner i sängen här. Imorgon är det träning och jobb igen. God natt, bloggen!

En ganska slö bloggvecka

Så var det fredag igen. Har bråttats med en envis huvudvärk ända sen två i eftermiddags. Den vill verkligen inte ge sig. Troligen blev det inte bättre av att jag mötte upp M1 på Notting Hill för att sörpla öl. Vi hade tänkt After Work:a oss lite med andra f d Skövde-studenter. Men det dök inte upp några fler än vi. M1 gick vid kvart i sex då hon hade ett avtalat möte, jag stannade kvar och tömde min öl och gick sedan därifrån strax efter sex och då hade fortfarande ingen annan “gamling” visat sig. Inte bästa dagen för After Work alltså.

Nu är jag hemma och segar. Funderar på om vi ska äta någon middag idag eller bara någon smörgås kanske. Jag åt ju After Work-buffé så jag är iallafall ganska nöjd just nu.

Jag har varit dålig på att blogga den här veckan. Inte riktigt orkat. Har snarare varit bättre på att läsa andras. Ja ja, ska försöka bättra mig i helgen…fast jag har ju inte så mycket inplanerat förutom sista filmkvällen med M1 imorgon kväll innan hon drar till Kanada. Blir lite vemodigt. Det har liksom blivit en tradition. Nu får jag och A ha filmkväll själva helt enkelt men det går ju ann det med. 😉

Ny vecka och något av en nystart

Idag är det måndag igen. Det känns faktiskt rätt ok ändå. Nya friska tag och nya utmaningar på jobbet. Gick och la mig rätt tidigt igår, iallafall för att vara jag. Klockan var runt halv elva. Sen vaknade jag vid fyra då A gick och la sig. Han hade dessutom gjort nudelsoppa mitt i natten så det luktade så gott i hela lägenheten. Det tog en stund för mig att somna om och sen snoozade jag i ungefär tjugo minuter när klockan ringde vid kvart i sju.

Idag har jag varit på gymmet för första gången på jag vågar inte tala om hur länge. Det blev inget alls tränat sista semesterveckan och sen höll jag uppehåll i två veckor till p.g.a att förkylningen aldrig verkade ge sig. Nu har den dock gjort det och det var inte så jobbigt att börja gymma igen som jag hade varit rädd för. Dock så tog jag det väldigt lugnt. Det blev bara tjugo minuters konditionsträning + stretchning. På onsdag blir det lite styrketräning också.

Helgen har annars varit bra bortsett från att jag var dum i huvet i lördags och satte i mig en överdos av snaps. Vi hade kräftskiva: jag, M1, B1 och B2 och S. Det var riktigt trevligt men tyvärr så var B2 tvungen att dra iväg rätt tidigt för att åka till Halmstad och spela. Vi andra satt kvar och pratade lite minnen från tiden i Skövde, snapsade och sjöng sittningsvisor. S och B2 snapsade dock inte eftersom S är i nionde månaden och B2 var sympatinykter så det var bara jag och M2 som delade på 6 st småflaskor från en samlingskartong med snapsflaskor. När jag gick hem från M2 vid 12-tiden på natten så var det inte så farligt, tyckte jag, men sen när jag kom hem så fick kroppen lida för dumt huvud. Jag spydde jag vet inte hur många gånger men somnade till slut och vaknade när A, som inte varit med på kräftskivan utan varit på sittning på Chalmers, kom hem. Han tyckte mer synd om mig än vad jag själv gjorde.

Dagen efter var inte så kul. Var skakig i hela kroppen, hade överallt och mådde lagom bra. Men jag tyckte ändå att jag mådde bättre än vad jag förtjänade. Spydde en gång på morgonen men lyckades sedan få i mig två portitioner nudelsoppa. Sedan parkerade jag mig framför datorn och säsong 3 av Prison Break i några timmar. Dagen avslutades med skräpmat enligt gammal dagen-efter-tradition.

Nu har det precis kommit in ett berg med paket till kontoret så det är väl dags att ta hand om dom.

Hemma igen

Så där ja. Nu har jag varit hemma i några timmar. Välidgt skönt, även om jag blev lite halvsne när jag kom hem. Tomaterna slokade och min dator ville inte starta. A hade dessutom inte bokat tvättid som jag bett honom. Men han har fått göra kaffe åt mig så det får väl vara okej. 😉 Han är så omtänksam även om han glömmer saker rätt så ofta. Men det gör jag också å andra sidan.

Igår var jag ju på begravning. Min farbror som gick bort bodde i Kisa i Östergötland så det var där begravningen hölls. Hemifrån mina föräldrar, som bor i mitten av Västergötland, tar det ungefär 2,5-3 timmar att åka till Kisa. En ganska tråkig och seg sträcka men det går ann om det finns intressanta program att lyssna på på radion eller om man har något att prata om (eller om man gör som jag som tog med mig iPoden).

Det var en fin begravning med gudtjänst i Kisa Kyrka och sen lite kaffe och smörgås och tårta i församlingshemmet. Även om jag och mina bröder aldrig stått våran farbrror så väldigt nära, eftersom vi inte träffats så ofta, så kunde jag inte hålla tårarna borta. Det jobbigaste på en begravning tycker jag är när man ska gå fram till kistan för att ta ett sista förväl. Man vet ju att kistan som står där inte är tom och att personen i den inte längre lever. Jag är väldigt tacksam för att vi inte tradition med öppen kista i Sverige, även om det säkert händer. Graven var ännu inte uppgrävd så därför var det ingen gravsättning i samband med gudtjänsten.

Det som också var jobbigt var att jag tänkte mycket på min morbrors begravning igår. Den var betydligt jobbigare. Jag blir faktiskt tårögd nu när jag skriver om den. Jag kan inte ens minnas när vi gick fram till kistan den gången. Kanske har jag förträngt det.

Jag tänkte också mycket på att någon gång under min livstid kommer jag troligen att begrava båda mina föräldrar också. Det fick också tårarna att rinna. I dagsläget känns det verkligen inte som att man är redo för det. Jag hoppas dom lever i många år till, båda två och att jag och min bröder, när den dagen väl kommer, kommer att ha familjer som finns där då.

Jag tycker inte om begravningar. Man tänker för mycket och blir ledsen och nedstämd.

Efter samlingen i församlingshemmet gick vi farfars grav där även min farbror, som tyvärr inte hade någon egen familj, skulle begravas senare. Det var en fin kyrkogård. Alla blommor som personer som kände våran farbror skickat låg på graven men hans namn hade ännu inte ristats in i gravstenen. Jag har aldrig träffat min farfar men det var fint att ha varit till hans grav också.

Meningen var att jag skulle åkt hem till Göteborg redan igår men det blev så sent när vi kom hem så jag tog tåget tidigt imorse istället och åkte direkt till jobbet. Nu är jag jättetrött men lite piggare efter lite kaffe. Senare ikväll blir det kycklinghamburgare, det ska bli gott.

Problemet löst

Nu är klädproblemet löst. Jag irrade runt på Kappahl, MQ och Joy utan att hitta något plagg i samma nyans som kjolen jag inte kunde ha, (som för övrigt inte var svart utan mörkblå). Då ringde jag mamma och hon löste mitt problem på fem minuter. Den kjol som hon hade haft på min morfars begravning var i precis samma färg (vilket jag inte kunde komma ihåg) men i storlek 40. Mamma hade andra kläder hon skulle ha så hon behövde inte den.

Men för att vara på den säkra sidan så köpte jag en svart lång tunn kofta som jag kunde ha med en lång svart kjol och en vit topp som jag köpte speciellt till detta tillfälle. Nu har jag iallafall en reservplan ifall den första planen skiter sig
d v s att jag inte kan ha min mammas kjol.

Avfärd till Östergötland imorgon kl. 9. Hua… 🙁

Panik

Ska ju på begravning imorgon och först igår kom jag mig för med att prova kläderna som jag hade på min morfars begravning…för nio år sedan. Jag fattar inte hur jag tänkte men jag tog för givet att dom skulle passa. Det gjorde dom, i alla fall kavajen. Kjolen däremot hade storlek 36 och det fanns så klart inte en chans i helvetet att jag kunde ha den.

Så nu måste jag ut på stan i eftermiddag och leta och inte nog med att jag måste hitta en snygg och lämplig kjol på helst mindre än en timme, den måste dessutom ha precis samma svarta färg som kavajen. Den första affär jag lär gå till är Joy, det var där jag köpte kläderna för nio år sedan och kavajer, kjolar och den typen av kläder blir nog inte omoderna i första taget… Viss tidspress har jag dessutom eftersom jag ska hem till mina föräldrar ikväll och vill inte åka försent. Jag måste dessutom hem först och hämta lite andra grejer som ska med. *stress*

Sitter just nu på jobbet. Våran filserver strejkar totalt idag så nu väntar vi på att den ska starta om och bli snäll.