En kväll i Windows-helvetet
Ja, det är ju också ett ställe att spendera en kväll… När jag kom hem idag så ville inte min anslutning till Internet fungera. Jag har haft lite strul med det i några dagar nu, ända sedan jag råkade välja att anslutningen till RELAKKS skulle gå igång automatiskt. Det var lite dumt för den ville ansluta innan nätverkskortet erhållit IP-adress från routern, vilket den måste göra för att jag ska komma ut från hemma-nätverket överhuvudtaget. Så jag fick helt enkelt inaktivera min anslutning till lokalt nätverk och sen aktivera det igen. Det brukade lösa problemet.
Men inte idag. Idag upphörde min prövotid hos RELAKKS och mitt nätverkskort fick för sig att hålla fast vid en skum IP-adress som inte går att ansluta sig med mot det lokala nätverket och Windows vägrade att ge nätverkskortet ett IP-nummer från routern. Jag provade allt. Jag drog ut sladdar, jag tilldelade nätverkskortet en adress manuellt, jag reset:ade routern, jag ominstallerade nätverkskortet och jag startade om femtioelva gånger! A trodde att det blivit något fel på Windows inställningar för DHCP vilket tydligen inte går att ändra hur som helst.
Jag ominstallerade ALLTING. Så det är vad jag har ägnat kvällen åt. Kul. Jävligt kul alltså. 🙁
Andra bloggar om: DHCP, IP-nummer, Nätverk, Relakks, Router, Windows,
On edge…
Det har nu gått ett par veckor sedan A skrev sina senaste tentor. Vi har båda varit lite nervösa sen dess. Både på gott och ont eftersom resultatet antingen innebär att vi kommer att få leva med ansträngd ekonomi i ytterligare två månader till, alltså till nästa tentaperiod, eller att våran kassa ekonomi äntligen löser sig. Allt beroende på tentaresultatet.
Det hela ställdes lite på sin spets igår och gjorde väntan om möjligt ännu mer spänd. Ett av resultaten kom tillbaka, negativt. Det var den tenta som A upplevde som den som gått sämst. Den andra han skrev tyckte han kändes väldigt bra. Men den känslan är bland det mest svekfulla som finns, det känner nog alla igen som skrivit tentor ett flertal gånger. Vi försöker båda att inte ta ut något i förskott och vi planerar verkligen inga lyxigare inköp än mat, men vi hoppas ju båda att det äntligen ska bli ett slut på det här!
Ett tentaresultat kvar. Så nära men samtidigt ändå så långt bort…
Andra bloggar om: Ekonomi, Studier, Tentor, Tentaresultat
Söndagsläsning
Som svar på mitt inlägg om Relakks igår, har jag fått en del trevliga kommentarer. Tack för det! Urban Sundström (pp) tipsade bl a om Ingvar, en kryptobox som gör det möjligt att surfa anonymt på nätet. Ser helt klart intressant ut och något som jag ska försöka följa upp vid senare tillfälle.
Hur som helst, jag följde Urbans länk tillbaka till hans blogg och det första jag möttes av var ett inlägg om en artikel på Newsmill.se, en väldigt bra blogg med artiklar i en massa olika ämnen, bland annat fildelning och IPRED så klart, av flera framträdande ansikten i samhällsdebatten. Bl a Bahnhofs VD Jon Karlung som tydligt påpekade att ISP:n Bahnhof minsann inte tänker medverka i jakten på fildelare. En mycket bra artikel, tycker jag. Karlung påpekar också mycket starkt vad han anser att upphovsmännen borde lägga sina pengar på och det ligger helt i linje med vad Piratpartiet försökt framföra i ungefär tre års tid nu, alltså att bygga ut de lagliga nerladdningsalternativen samt att utveckla sina föråldrade affärsmodeller. Men gehöret lyser fortfarande med sin frånvaro…
På samma sida där artikeln med Jon Karlung ligger, finns även länkar till flera andra intressanta artiklar. Jag skulle vilja passa på att tipsa om “Vi artister tjänar inte på att hetsa mot fildelarna” av Timbuktu, “Plagiat och efterapningar ska inte ges lagligt skydd mot fildelare” av Bo Hellqvist och “Artisterna förstår inte skillnaden mellan upphovsrätt och äganderätt” av Karl-Henrik Pettersson. Intressant läsning så här på kvällskvisten.
Andra bloggar om: Fildelning, IFPI, Integritet, Internet, IPRED, Kultur
Censur i Sverige? – Bara en tidsfråga
Jag läste precis på Rick Falkvinges blogg ett väldigt bra inlägg om Internet som dubbelkommunikativt verktyg. I inlägget berättar Rick även om svenska IFPI som nu vill göra som sin danska motsvarighet och få till en blockering av The Pirate Bay hos svenska Internetleverantörer. IFPI tycker alltså inte att det räcker med IPRED, nu vill dom försöka kontrollera vad hela svenska folket gör på Internet genom att se till att ingen längre kommer åt The Pirate Bay.
Problemet med detta är ju så klart inte bara att man genom en blockering i svenska DNS:er skulle hindra folk från att använda sig av The Pirate Bay, utan att det faktiskt innebär ren och skär Internet-censur. När IFPI inser att det inte räcker med IPRED och att blockera The Pirate Bay för att stoppa fildelningen, vad kommer dom att föreslå då? Blockering av siter som sourceforge.net eftersom man kan ladda hem programmet DC++ därifrån? Eller kanske förbjuda hela bittorrent- eller FTP-protokollet? Detta handlar inte om att blockera en enda site. Detta är bara början på ett Internet som styrs av upphovsrättsidustrin!
Jag tänker inte säga “Detta kommer inte att hända i Sverige” för jag tror inte på något sådant påstående längre. Inte med en regering och riksdag som troligen kommer att rösta igenom lagar som gör IFPI och liknande organisationer till helig privatpolis för upphovsrättsindustrin. En sådan regering och riksdag kan mycket väl komma att även censurera Internet om IFPI och APB skulle ligga på tillräckligt hårt. Dock hoppas jag att våra svenska Internetleverantörer inte kommer att göra det allt för lätt för dom. Min och A’s ISP Bahnhof påstår sig i alla fall sätta stort värde på personlig integritet och är inte en vän av Internet-censur eller Internet-övervakning á la FRA. Jag hoppas verkligen att dom står fast vid det. För även om det finns tjänster som RELAKKS så är det sorgligt att det ens finns en efterfrågan på dom. Det ska inte behövas.
Andra bloggar om: Fildelning, FRA, IFPI, Integritet, Internet, The Pirate Bay
Söndagsrutiner
Ja, de kan se lite annorlunda ut från helg till helg. Idag har jag bestämt mig för att åka och träna så fort kaffet är klart och uppdrucket. Då kommer jag att ha lite mer tid när jag kommer hem. Tänkte ägna mig lite åt MySQL och PHP. Mat finns det ju kvar sen igår så det behövs det ju inte fixas någon. I vanliga fall brukar jag ju åka till gymmet så att jag är där vid fem-tiden och är hemma vid halv åtta. Då är det inte mycket tid kvar av dagen.
Nu är espressomaskinen igångsatt och jag väntar på att den ska bli varm. A, som var uppe sent igår, sover fortfarande men jag ska nog gå och peta på honom och höra efter ifall kaffe skulle vara intressant.
Det har varit lite dåligt med bilder här på bloggen den senaste tiden. Det får jag nog ta och göra något åt…
Nu kan jag relakksa!
(Detta inlägg handlar en del om nätverk så de som inte är intresserade av såna saker behöver inte läsa. Men läs gärna om du är intresserad av anonymitetstjänster på Internet. 😉 )
I alla fall ett tag till. Idag har jag ägnat jag vet inte hur många timmar åt att försöka förstå varför jag inte får anonymitetstjänsten RELAKKS att fungera via våran router här hemma. Det ville bara inte. Allt såg bra ut i loggarna men jag kom inte åt Internet via webbläsare eller Instant Messaging-program eller någonting annat. Då provade jag att göra som det står på RELAKKS supportsidor, nämligen att skapa en helt ny anslutning i Windows XP. Då funkade det med en gång.
Nåja, så länge det fungerar så är jag nöjd men det optimala hade ju varit ifall det hade fungerat via routern. Då hade jag inte behövt konfigurera vissa applikationer till att ansluta via RELAKKS. Trots att det nu finns en anslutning färdig via Windows så ville inte exempelvis mIRC fungera via den. Där fick jag speciellt ställa in att anslutningen skulle gå via RELAKKS server.
Jag har dessutom fått ändra min DynDNS-adress till det nya IP-numret och skapa en adress speciellt till routern. Lite bök blev det, då det dessutom tagit mig några timmar att inse att det är så här det får bli. Jag orkar inte bråka med routern längre. Om den inte har stöd för VPN fullt ut så spelar det nog ingen roll hur länge jag försöker. Den routern är ändå ganska instabil och vi har planer på att skaffa en ny. Den nya vi skaffar ska då ha VPN, så klart.
Anledningen till att jag idag skaffat konto på RELAKKS är att det snart är den 25:e februari. Då kommer riksdagen att gå till beslut om IPRED och jag är rätt så säker på att proppen kommer att gå igenom om inget väldigt oväntat och radikalt händer. Så länge upphovsrättsinnehavare runt om i världen är fast beslutna att inte satsa på Internet som försäljningsplats för sina, enligt dom själva, så ovärderliga och lättkränkta verk, så ska dom inte få det allt för lätt för sig i sina patetiska försök att kontrollera och utpressa sina kunder och fans. Måhända är tjänster som RELAKKS bara säkra i några år till tills dom får nya idéer att försöka göra även dessa tjänster olagliga. Det skulle väl inte förvåna någon ifall det utvecklade sig på det sättet?
Förutom IPRED så finns det ju även andra bra orsaker att använda en tjänst som RELAKKS om man inte vill ha andra snokandes i sin Internet-trafik. De båda orsakerna heter FRA och datalagringsdirektivet. I länder som Danmark har till och med Internet-leverantörer tvingats att blockera siter som The Pirate Bay i sin DNS:er, det går alltså inte att surfa till dom. Såna saker avhjälps med RELAKKS och liknande tjänster. Vi går mot ett mer och mer övervakat och kontrollerat samhälle i allt raskare takt. När ska vi stanna upp och fråga oss vad vi EGENTLIGEN vinner med det?
Nu ska jag gå och handla lök så att vi kan göra pizza.
Edit 2009.01.24 @ 23:31: Jag har i en kommentar från Michael Nilsson fått upplysningen att det är den 25:e februari som riksdagen går till beslut om IPRED. Ber om ursäkt för felet.
Andra bloggar om: Fildelning, FRA, Integritet, Kontrollsamhälle, Relakks, The Pirate Bay, Övervakning
Fakta vs. ilska
Peter Sunde med sin blogg Copy me happy har idag uppmärksammat att åtalarsidan, i rättegången mot The Pirate Bay som börjar den 16:e februari, inte har kallat ett enda tekniskt kunnigt vittne till rättegången. Man har inte ens kallat några vittnen inom expertisen av internationell immaterialrätt. Peter Sunde reflekterar över att åtalarsidans vittneslista främst verkar bestå av personer som blivit kränkta av fidelnigen via The Pirate Bay. Jag gör som Peter Sunde och konstaterar att detta är väldigt intressant. Man undrar ifall det verkligen är så att åklagarsidan tänker försöka vinna målet genom att påverka domaren känslomässigt med ilska och snyfthistorier eller om dom helt enkelt är rädda för att teknisk expertis inte gynner deras sida av åtalet?
Peter Sunde skriver också att försvarets, d v s han själv och de övriga på TPB som åtalats, inte är helt klara med sin lista med vittnen ännu, men att man koncentrerar sig mycket på teknisk och juridisk expertis för att reda ut tekniska begrepp och få korrekta tolkningar av de lagar som anropas under rättegången.
Jag ser fram emot rättegången då jag tycker att det hela kommer att bli mycket intressant. Det kommer säkerligen att bli en riktig cirkus i massmedia. Samtidigt känner jag också lite med de åtalade, då dom verkligen har hela etablessemanget emot sig. Ja, Pirate Bay har tjänat pengar på annonsintäkter och ja, det förekommer fildelning av mycket upphovsrättsskyddat material via TPB, men de annonspengarna är pengar som upphovssrättsindustrin med den rätta typen av ansträngningar och investeringar själva kunde ha tjänat via lagliga fildelningstjänster. Men det har man valt att inte göra. Man har valt att bortse från hur många idéer och möjligheter som helst som kunnat konkurrerat med den illegala fildelningen.
Efter dryga 10 år av fildelning ser vi fortfarande ett fåtal fungerande och lagliga nerladdningstjänster, inte alls så många och så bra som det borde finnas efter så många år. Jag ställer mig frågan nästan varje dag: varför ska det ta sån tid för er upphovsrättsinnehavare att börja leva i nuet?
Andra bloggar om: Fildelning, Rättegång, The Pirate Bay
Äntligen helg!
Jag behöver verkligen lite ledighet nu och lite tid att få slappna av och återhämta mig. Det har varit mycket den veckan, både på jobbet och med träningen och så har det ju varit lång resa och begravning och det ena med det andra. Ska bli så skönt att bara vara.
Har ingenting planerat i helgen. Jo, träna på söndag eftermiddag så klart. Ska väl försöka fortsätta att städa lite sporadiskt men tänker inte stressa med det. Sen ska jag försöka hinna koda lite PHP också. Titta lite på den första inlämningsuppgiften och så. Har varit duktig och läst ett par kapitel i boken och än så länge så verkar det inte svårt. När man sitter på vagnen och läser en bok om programmering så riktigt kliar det i händerna på en att få sätta igång och knappa kod med en gång. 😉
Usch, fryser! Vinden verkar ibland gå rakt igenom de här gamla betonghusen. Ikväll blir det varm choklad och äggmackor istället för middag. Jag glömde att tina upp något imorse och har bestämt mig för att göra pizza (igen) imorgon kväll. Ska bli gott med hemmagjord pizza som helgmat. Och tisdag är det LÖN! 🙂
En lång dag är över
Efter sammanlagt sex timmar i en visserligen bekväm men ack så trång Volvo och en inte allt för munter begravning så är man lite trött. Vi är fortfarande kvar hos mina föräldrar men tåget hem till Götet går om ungefär en timme.
I kyrkan under begravningsgudstjänsten satt jag och funderade lite på varför begravningar egentligen måste vara så sorgliga. I alla fall när det gäller personer som fått leva i nästan hundra år och dött på ett lugnt och stillsamt sätt. Det är ju så klart annorlunda när personer i ens närhet gått bort för tidigt och under tragiska förhållanden, men när någon går bort på grund av ålder, vad är egentligen mer naturligt?
Självklart berördes jag under gudtjänsten, precis som andra som var närvarande (A, mina bröder, min yngsta brors flickvän, min föräldrar, min farbror med fru, vuxna döttrar och deras barn) men jag tycker ändå att vissa begravningar kanske borde göras lite muntrare, eller i alla fall lättsammare. Nu är det väl visserligen de närmaste, i det här fallet min pappa och min farbror, som huvudsakligen varit med och bestämt hur det skulle vara. Kanske är det också så att min generation ser på det hela lite annorlunda än vad mina föräldrar och folk i deras ålder gör generellt. Den jobbigaste delen under begravningsgudtjänsten är ju alltid då alla ska ta ett sista farväl av den bortgågna, alltså då man radenligt går fram och lägger en blomma på kistan. Men jag tyckte nog att det var lite jobbigare att se min pappa och farbror göra det än att gå fram själv… De stod ju min farmor närmre än vad jag gjorde.
En trevlig sak i allt det sorgliga var ju så klart att få träffa kusinerna igen. Det brukar vara trevligt även om det börjar bli lite väl påtagligt att det bara skett under mindre muntra sammanhang den senaste tiden. Men pappa fyller ju 60 i vår så kanske tänker han sammanföra släkten till lite firande. Jag hoppas i alla fall på det.
Själv vet jag inte ännu hur jag skulle vilja att min begravningsceremoni (eller vad man nu ska kalla det) skulle vara. Jag vet inte ens om jag vill bli begravd eller kriminerad eller någonting relaterat till det. Men det känns inte som att det är dags att fundera på det riktigt än. Livet ska man ju inte ägna åt att planera sin död, i alla fall inte innan man fyllt 30. 😉
Andra bloggar om: Begravning, Bilresor, Familj, Släkt, Sorg
Begravning snart
På torsdag är det begravning för min farmor som gick bort i mellandagarna. Därför åker jag och A till mina föräldrar imorgon kväll eftersom vi alla åker till Östergötland på torsdagsförmiddagen. Ser inte fram emot resan. Begravningar är aldrig roliga. Jag stod inte min farmor så väldigt nära men man hinner alltid fundera så mycket i kyrkan innan begravningen börjar. Det är verkligen ingen lätt stämning. Jag var ju på begravning för inte så längesen då min farbror gick bort. Jag tycker gott det kunde räcka med begravningar för ett tag framöver men så blev det inte.
Dessutom är resan till Kisa, där begravningen ska hållas, ganska seg och tråkig. Jag får se till att ladda iPoden och ta med PHP/MySQL-boken så att jag har något att göra. Ska i alla fall bli skönt när den dagen är över.