Goalboll – ett spel i blindo

Det blev aldrig att jag skrev något i bloggen imorse. Jag hann helt enkelt inte. Jag fastnade lite med bildhanteringen i WordPress, sen insåg jag att klockan var mycket och slängde i mig lite frukost.

A kom hem precis när jag skulle gå. Han har varit i Varnhem den här helgen och tappat upp ölet som dom gjorde för några veckor sedan. Hans föräldrar körde hem honom och alla ölgrejer och passade även på att besöka IKEA medan dom var här. Dock hann jag ju inte vara så social, eller följa med till IKEA vilket jag gärna hade velat, då jag hade annat inplanerat. Så det var bara att ta träningsväskan och åka till Kviberg och Pjäshallen.

Pjäshallen är en idrottshall som Svenska HandikappIdrottsförbundet varit med om att öppna. Unga Synskadade, som jag ibland ägnar mig åt, arrangerade idag en goalbolldag i denna hall. Goalboll är en s k blindsport, lite oformellt uttryckt kanske men det är nästan uteslutande synskadade som ägnar sig åt den. Sporten, som är en bollsport, är en OS-gren och går ut på att, liksom i de flesta andra bollsporter, göra mål på motståndarlaget. För att det ska vara så rättvist som möjligt bär ALLA ögonbindel, det är alltså ett spel i totalt mörker. Dock inte för publiken men för spelarna.

Bollen är något större än en basketboll och har flera hål samt innehåller bjällror. På det sättet kan de spelande höra bollens rörelser och vilket håll den är på väg åt och använda kroppen för att hindra bollen från att rulla i mål.

Jag spelade väldigt sporadiskt under högstadiet och gymnasiet. Men sen tröttnade jag för Jag sög, kort sagt. Jag har aldrig haft något bollsinne och det spelar ingen roll om bollen innehåller bjällror och om jag bär ögonbindel. Jag suger på bollsport lika fullt ändå. Det har kanske att göra med att jag, trots min synskada, ändå är så pass visuell mentalt sätt. Dock tyckte jag att eftersom det var så längesen jag spelade så kunde jag hänga på för att se efter ifall jag fortfarande suger. Det gjorde jag inte. Inte lika mycket i alla fall men jag lyckades åstadkomma två straffar på mitt eget lag på grund av hög boll, straffar som jag så klart fick ta själv och som så klart ledde till mål båda gångerna. Typiskt.

Men jag hade ändå väldigt roligt och jag lärde mig mycket. Jossan som var där som intruktör och som spelat i landslaget tyckte att jag var duktig men att jag behöver öva på det där med låga bollar.

Jag lär nog inte spela ofta. Jag kände då vi övade på att skjuta att jag fick ont i händerna. Bollen är ganska stor, hård och tung och det krävs rätt mycket kraft för att få iväg den i god fart. Troligen är det reumatismen som säger ifrån. Jag har väldigt ont i höfterna också eftersom dom fick ta slaget mot golvet varje gång jag slängde mig efter bollen. Har fina blåmärken där nu. Men det känns som att jag gärna spelar om tillfälle ges för skoj var det och även att ge lite utlopp för tävlingsinstinkterna…dock så blev mitt lagt utklassade men jag tänker säga med hur många mål. 😉

CDon’s webbutik

Jag har nu tittat lite närmare på CDons nya satsning på försäljning av nedladdningsbar musik via sin webbutik. Denna kommer endast att erbjuda köp och nedladdning av låtar och album i MP3-format, dom slutar alltså helt med försäljning av WMA. Bra, tycker jag för vem vill ha WMA egentligen?

Jag hade tänkt köpa en eller ett par låtar för att testa nedladdningstjänsten. Dock verkar deras utbud vara väldigt begränsat än så länge då man väntar på att alla skivbolag ska tillhandahålla sin musik i MP3-formatet. Trots att CDon säger att responsen från skivbolagen varit positiv så är jag ju inte förvånad över att industrin jobbar lika långsamt som vanligt när det gäller att modernisera sig.

Men men, jag ska inte vara negativ till detta fina initiativ. Jag har inte köpt någon låt idag eftersom jag inte hittade något jag direkt vill ha. Faktum är att jag har väldigt dålig koll på ny bra musik överhuvudtaget. Jag sitter just nu och lyssnar på P3 och jag tycker att det spelas mest skit. Eller så kan det vara så att det spelas musik som jag helt enkelt inte gillar. Men jag orkar ju inte med musiken eller reklamen på Mix Megapol eller RIxFM heller. Mitt MP3-bibliotek är överhuvudtaget inte särskilt uppdaterat. Jag har helt enkelt inte haft tid och ork att vara så intresserad av den nya musiken som ges ut. Vad göra…

Dagens frukostoutfit

Istället för att försöka plåta mig själv och dagens outfit (som förövrigt inte är något att se) har jag istället plåtat min frukostoutfit. 🙂

Denna består av

* Apelsinjuice, God Morgon

* Rostade smörgåsar

– Bröd, Pågen
– Skinka, Hemköp
– Skagenröra, Rydbergs
– Tomater, Hemköp

* Cappuchino

– Espresso, Zoegas
– Skummad mjölk, Arla

Snygg outfit va? 🙂

Helt onödigt och jättelöjligt inlägg och nej, jag försöker faktiskt inte driva med alla modebloggare…eller kanske lite. Men jag läser faktiskt flera modebloggar och jag gillar folk med god klädsmak. Själv är jag tyvärr född utan något vidare klädsinne. Jag tycker att kläder är roligt och att det är görskoj att shoppa men när det gäller stilar och att kombinera såna så är jsg tyvärr lite lost.

Slarvmaja slår till igen

Igår när jag skulle gå och lägga mig upptäckte jag att jag inte hade på mig guldringen, min farfars förlovningsring, som jag fick av min farmor när jag tog studenten (eller om det var jag när konfirmerades). Jag återfann den inför min farbrors begravning i somras, efter att den varit borta i flera år. Nu har det blivit en vana att ha den på sig varje dag.

Jag var och tränade igår efter jobbet eftersom jag hade ett utbildningsuppdrag inbokat på förmiddagen. Jag ville ju inte att det skulle bli för stressigt så jag skjöt på träningen tills på kvällen. I varje klädskåp på gymmet finns ett fack där man kan lägga småsaker som smycken, klocka och annat. Där jag la jag alla smycken jag hade på mig innan träningen och satte dom på mig igen efter att jag tränat, duschat och bastat. Men igår glömde jag att sätta ringen på mig och gick därifrån utan den. Jag upptäckte det inte förrän sent på kvällen och då var det för sent att ringa gymmet och be dom kolla efter den.

Så jag har legat och oroat mig för det hela natten och till och med drömt att jag hittade den och sen när jag vaknade så var det ju förstås inte så. Nu på lördagsförmiddagen ringde jag upp gymmet och förklarade läget. En jättesnäll tjej sprang och kollade i det skåp jag hade använt kvällen innan. Jag höll nästan andan tills hon skulle komma tillbaka för jag var rädd för att den inte skulle ligga där, att någon skulle ha tagit den eller att jag helt enkelt tappat den någon annanstans. Men när den jättesnälla tjejen kom tillbaka så hade hon hittat den. Vilken lättnad!

Hon skrev en lapp och mitt medlemsnummer och la den i deras saker-som-glömts-kvar-låda. Ska hämta den på måndag när jag tränar nästa gång. Nu när jag vet var den är så har jag ingen vidare lust att åka över hela stan enbart för att hämta ringen.

Snö typ

Nu är den nog borta men imorse när jag tittade ut såg att det låg ett tunnt lager med snö på marken. Det såg väldigt halt ut också.

När jag kom ut och skulle gå till vagnen fick jag gå väldigt försiktigt ner för backen med klackar, träningsväska och allt. Backen ner till vägen är ganska brant och det hade inte varit skönt att halka och rulla ner. Jag kunde riktigt se hur isen i asfalten glänste i solen. Scary!

Solen har skinit ändå sen imorse, det är trevligt. Fortsätt gärna med det, lilla solen. 🙂

Glöm inte tandborsten!

Kommer ni ihåg det TV-programmet som gick på fyran för mer än 10 år sedan? Det var någon typ av familjeprogram där familjer/par var med och tävlade om resor eller hur det var. Programmet hette i alla fall “Glöm inte tandborsten!”

Dock är det precis det jag gjorde…på Maxi igår. Jag tog en tandborste på Maxis hygien- och kosmetikavdelning som man kommer till först av allt när man kommer in i butiken. Jag scannade in den i självscanningssystemet men dumt nog behöll jag tandborsten i handen istället för att stoppa ner den i ryggan direkt. Jag gick vidare och fortsatte handla och la den antagligen ifrån mig någonstans inne på Maxi, kanske i någon frys eller i köttdisken, jag vet inte var.

När jag kom hem tänkte jag inte på att jag inte såg den när jag packade upp varorna. Det var inte förrän jag skulle borsta tänderna och gå och lägga mig som jag började undra vad det hade blivit av den. Så jag sökte igenom ryggan, påsen med kursböckerna, plastkassen som jag burit varorna i och till slut även jackan men ingen tandborste. Jag har alltså betalat för en tandborste som jag inte lyckats få med mig hem. Det är bra jobbat, Slarvmaja!

Paella – rätten där fågel möter fisk

Om jag suger på att steka biffar så suger jag i alla fall inte på paella. Det blev det till middag i detta hem ikväll. Det var ett bra tag sen och trots att vi gjorde budgetvarianten (alltså kycklingfiléer istället för en hel kyckling och inlagda musslor och räkor istället för färska musslor och räkor) så blev det kanongott. Det är inte svårt att göra, det tar inte särskilt lång tid och det blir gott om mat för två personer i två dagar.

Denna maträtt får fem gafflar av fem möjliga. 🙂

Gult och fint, vad vore världen utan saffran?

Ett steg i rätt riktning

Idag uppmärsammade IDG.se att sajten CDon.se börjar sälja låtar och skivor nerladdningsbara via sin webbbutik. Det intressanta är att dom inte accepterar formatet WMA eller några som helst kopieringsskydd.

Detta är ett jättebra initiativ och ett stort steg i rätt riktning. Efter att ha läst denna artikel och denna artikel på IDG.se så har jag några synpunkter på idén, bl a att man som användare borde kunna få bestämma i vilket format man vill ha sin musik (AAC, MP3, OGG eller WMA) men i det stora hela så är jag FÖR! Sånt här tycker vi om! Jag tror jag ska provhandla nån låt nu i helgen bara för skoj skull och för att testa så klart.

Dock är det för sorgligt att inte skivbolagen är först med en sån här idé. Efter 10 år av illegal fildelning borde varenda skivbolag ha satt upp en nedladdningstjänst på sina webbsidor där användarna kan köpa musik per låt eller ett helt album på en gång. Bocka för låt eller album, klicka på Nästa, logga in på Pay Pal och tryck på Slutför. Mer komplicerat än så behöver det faktiskt inte vara. Ska det vara så himla svårt?

Mina biffar suger

För några år sedan när jag bodde i Skövde så gjorde jag ofta nötfärsbiffar och pasta till middag. Jag brukade peta ut biffarna på en skärbräda och ställa in i kylen. Sen när jag kom hem från träningen och var hungrig som ett djur var det bara att steka biffarna och koka pasta. Jättesmarrigt! Jag var kunglig på nötfärsbiffar!

Sen flyttade jag till Göteborg och av någon underlig anledning så glömde jag av nötfärsbiffar som maträtt. Det blev helt enkelt inte av att jag gjorde dom. Sen A kom in i mitt liv och presenterade mig för de italienska köttbullarna så har det blivit så att vi ofta gör dom istället för vanliga biffar när vi har köttfärs hemma.

Som omväxling har jag nu börjat göra biffar igen. Och efter två försök, med inte allt för lång tid emellan, kan jag konstatera att jag suger på att steka biffar. Dom går bara sönder! Goda blir dom visserligen, men hela idén med biffar är ju att dom ska vara runda, platta (nåja, inte för platta) och sitta ihop, inte se ut som uppstekt köttfärs! A klagar inte i alla fall, det är ju skönt. Jag får helt enkelt fortsätta göra biffar ibland så kanske jag lyckas trimma upp mina biffstekningsskills igen.

Här ser dom ju rätt ok ut men värre blev det…

Latmasken

Imorse var det för jäkla segt att gå upp. Först snoozade jag i ungefär en halvtimme. Då insåg jag i min defusa värld mellan sömn och verklighet att om jag skulle hinna träna innan jobbet så skulle få skynda mig. Då ställde jag om klockan till åtta och somnade om. Det var så skönt. Så det blev ingen träning. Det grämer mig lite nu. Jag känner mig onyttig och lat och dum.

Imorgon ska jag försöka mig på att gå upp vid sex-tiden. Jag vet inte om jag ens tror på det själv just nu men försöka ska jag i alla fall. Jag behöver åka ut till Maxi efter jobbet och handla kyckling och köttfärs eftersom dom har stora förpackningar till bra priser. Ska kanske investera i lite nagellack också…

Sen ska jag hem och baka en kaka till jobbet för att bjuda igen lite eftersom jag idag “kapade” kopiatorn och kopierade några kapitel ur en av kursböckerna som jag måste lämna tillbaka imorgon. Så då blir det nog äppelkakan som jag länkade recept till på bloggen i förra veckan. Den kakan verkar smaskig och äpplen har vi ju.