Lite håglös och trött

Nu är helgen snart slut och det regnar. Deppigt. Men igår var det ganska fint. A’s föräldrar var ju här och vi spenderade några timmar på Trädgårdsföreningen där vi tittade på en massa fina blommor. Eftersom jag har lånat brorsans Nikon D80 övade jag på att ta snygga bilder med litet skärpedjup. Det brukar bli ganska bra på just blommor. Jag fick nog till några riktigt bra bilder men jag har inte orkat lägga över dom till datorn och efterbehandlat dom än. Provade att fota i RAW-format igår, vilket jag inte testat innan så det ska bli lite skoj att se vad man kan göra med bilderna i efterhand.

Nu har A’s föräldrar åkt hem, A ligger i badet och jag sitter här och känner mig trött, seg och håglös. Det har blivit allt för uppenbart för mig att jag har några dagar i månaden då jag känner mig näst intill apatisk, väldigt omotiverad och allmänt negativ. Jag vet inte riktigt vad det kan bero på men det brukar alltid gå över även om det är lite jobbigt just när det håller på.

Vi fick 8 st kräftor av A’s föräldrar som vi ska äta ikväll och som är uppfiskade i bäcken nedanför deras hus. Dom ser jättefina ut och ska tydligen vara väldigt goda. Lite synd att det är söndag idag för nu är det svårt att hitta sjysst tilltugg i form av fisk och skaldjur. Lite bröd och någon röra ska nog inte vara så svårt att hitta på Hemköp iallafall…och kanske någon god vitlöksost eller så. Vi får se vad det blir. Kanske uppdaterar jag detta inlägg med lite bilder senare.

Mors!

Slapp vecka

Första veckan på jobbet efter semestern har varit lika slapp som första semesterveckan. Jag är skittrött och inte alls särskilt motiverad till nånting. Jag måste verkligen bli bättre på att gå och lägga mig i tid på kvällarna. Nästa vecka, då jävlar. Då ska jag dels börja träna igen och dels gå och lägga mig vid 22 varje kväll.

Snart är det helg iallafall. Ska bli skönt. A’s föräldrar kommer hit och vi ska gå lite på stan och sen äta middag på The Rover imorgon kväll. Ska bli trevligt.

Första dagen på jobbet

Första dagen på jobbet efter semestern har varit ganska lugn. Det har varit en del att göra men inte värre än att man hann sätta sig, andas lite och tänka vilken av alla saker man skulle göra först. Det gick bra. Faktiskt mycket bättre än förut. Då försökte jag göra tio saker på samma gång. Det brukade också gå bra men det kanske mest var tur.

Började vi kvart i nio så jag gick vid 16 och åkte in till stan för att kolla ifall insättningsautomaten, som var trasig igår, fungerade. Det gjorde den så imorgon ska jag ta med lite pengar att sätta in.

Sen åkte jag och handlade, åkte hem och drack kaffe och gjorde sedan fin-fin chili con carne. Vi hade även gräddfil och tortilliachips till och det blev jättegott men nästa gång jag gör chili con carne ska den bli starkare. Minst två chilifrukter. 🙂

Cappuchino till frukost

För att skryta lite så kan jag ju säga att cappuchino till frukost är så otroligt trevligt så att man nästan storknar. Det här är verkligen vardag med en rejäl guldkant. *njuta*

Ny leksak och ny familjemedlem

Jajjemen, numera är vi stolta eh…vårdnadshavare, kan vi kalla det, till en Gaggia Classic. Den fungerar perfekt, tror vi. Vi fick inte med någon sladd så det ska vi åka in till stan och fråga efter imorgon.

Det var ju tänkt att jag skulle gå tillbaka till jobbet imorgon igen, efter semestern som nu är slut, men eftersom jag fortfarande är snorig så ska jag nog ringa och säga att jag kommer på tisdag istället. Upptäckte just att min jobbmobil laddat ur och kan inte startas förräns den fått lite ström att starta upp på. Måste ju kolla lite i kalendern så att jag inte har något inbokat imorgon.

Här kommer en bild på vår nya älskling.

Espressomaskin Gaggia Classic

Färdigt

Äntligen är det färdigt och vi vann det som ibland kändes som en oändlig kamp mot hårdvara och Microsoft. Mycket tack vare A som hade ett extremt tålamod, både med datorn och med mig vars hjärna inte riktigt verkar funka som den ska just nu. Jag har känt mig oerhört trögfattad idag. Jag hoppas verkligen att T’s kusinbarn kommer att ha nytta av datorn nu när vi slitit så. 🙂

Nu är jag trött men det känns lite som att förkylningen kanske håller på att släppa. Det vore skönt. Imorgon ska vi nog bege oss in till stan och köpa espressomaskin. Ska bli spännande. God natt!

Förkylning suger

Ja, snuvan blev ju så klart inte bättre. Är nu helt igentäppt och det gör ont i den främre delen av huvet, trolgen på grund av att bihålorna är igentäppta också. Hua…

Idag hade jag dessutom bestämt med T att jag skulle hjälpa honom att ominstallera en gammal bärbar dator från 94 som han ska skänka till sina kusinbarn som börjar komma upp i skolålder och kan behöva något som inte är så ömtåligt att knappa på. Detta har naturligtvis strulat i flera timmar. Nu är T på IKEA medan vi väntar på att få hem lite drivrutiner som vi ska försöka med sen när T kommer tillbaka. Funkar det inte då så lär vi nog ge upp.

Fick pengarna för den bärbara datorn jag sålde till T idag också så nu kan vi snart kila iväg och köpa den efterlängtade espressomaskinen…så fort jag kryat på mig lite vill säga.

Semester i Karlskrona

Förra året tyckte vi att bara två och en halv dagar i Karlskrona inte riktigt räckte till så i år bestämde vi oss för att stanna en dag längre och dessutom på vardagarna då det mesta är öppet till skillnad från helgerna. Man är lite bortskämd på det sättet i en storstad där allt är så mycket mer tillgängligt än i en medelstor eller liten stad.

Tåget ner var varmt och det var mycket folk. Resan började med att biljetterna och det tåg som användes inte riktigt stämde så folk satte sig lite var som helst eftersom alla platser inte fanns. Själv blev jag lite förvirrad över att våra platser såg ut att ligga i första-klass-vagnen så vi satte oss först någon annanstans men efter att ha frågat konduktören så satte vi oss där vi skulle suttit från början. Jag hade gjort piroger som vi hade med oss på resan. Innan vi åkte värmde jag upp dom i mikron och slog in dom i lite folie. Dom höll värmen rätt bra så vi slapp iallafall djupfrysta piroger. Under en stor del av resan satt jag och läste Digitalfotografi – andra delen som jag köpt för att lära mig mer om digitalfotografi. Jag hade även beställt den första delen men den hade inte hunnit komma fram. Tillfället till ära hade jag även fått låna min brors Nikon D80 och hade till och med varit förutseende nog att skriva ut manualen till den så när vi anlände till Karlskrona visste jag lite mer om vilka program kameran hade och hur man ändrade slutare och bländare och sånt.

På våran första dag i Karlskrona gick vi och handlade lite lax och ingredienser till potatissallad. Sedan tog vi en promenad till Saltö och tittade på solnedgången.

På tisdagen kom mina bekanta M, R och deras son J och hälsade på. Dom bor i Bromölla vilket är ungefär en timmes väg från Karlskrona med tåg. Vi gick till Glassiären, en glassbar där dom säljer glassar stora som som hus (nästan bokstavligen). Ingen av oss hade hunnit äta upp våra glassar förrän dom smälte bort i solen. Min strut sprack så det var bara att erkänna sig besegrad. Visst är det gott med glass men när dom blir så stora att man knappt hinner äta upp dom innan dom faller ihop av sin egen tyngd så försvinner tjusningen med glassen…

M, R och J åkte hem på eftermiddagen och då passade vi på att gå och kolla efter ifall den lilla Blekinge-ekan Camilla gick att hyra en dag. Tyvärr var den utlånad resten av veckan, för Blekinge Museums egen räkning, så det får vi helt enkelt göra någon annan gång. Vi gick och handlade en grillad kyckling och gick ut och hade picknick på Saltö. Sen gick vi in till stan och tog en varsin kaffe på en restaurang eftersom alla caféer hade stängt.

På onsdagen hade vi tänkt ta färjan ut till Sturkö där det fanns ett fiskrökeri som vi ville besöka. Men det blev inte alls som vi tänkt oss. När vi kom till hamnen vid kvart i elva var det lång kö och vi insåg att vi inte skulle få plats. Vi bestämde oss då för att ta nästa båt vid 16 men när vi insåg hur mycket det kostade (240 spänn för oss båda fram och tillbaka) la vi ner hela färjeprojektet. Så mycket hade vi inte riktigt tänkt oss att betala för att ta oss ut till ett rökeri som vi inte ens visste skulle ha öppet när vi kom fram. Vi gick istället till Saltö fiskhall och köpte lite rökt fisk som vi åt upp tillsammans med potatissalladen och tzatsikin från dagen före. Det var riktigt gott och vi kände oss trots allt ganska nöjda.

Vi sökte upp stadens turistbyrå och hämtade information om var det fanns båt att hyra men efter att ha gjort ett besök hos Båtbolaget var det dags att en gång för alla inse att det inte skulle bli något båtåkande för oss alls. Båtbolaget hade inget att hyra ut överhuvudtaget.

Vi gick hem, packade badväskan och gick till Saltö’s havsbad och badade istället. Det var ganska kallt först men sen blev det varmt och skönt. Sen gick vi hem och duschade av oss saltvattnet och slappade en stund innan vi gick till restaurangen Montmartre, ett besök vi sett fram emot hela året. Till våra stora lycka fanns restaurangen fortfarande kvar i samma skick som vi lämnat den förra året med god mat av hög kvalitet, bra priser och bra personal med trevligt bemötande. Vi åt och drack i över två timmar innan vi begav oss hem. Tyvärr råkade jag ut för en mindre magincident senare på kvällen. A trodde det berodde på vattnet vid badplatsen snarare än att maten skulle varit dålig. Personligen vet jag inte, jag är mest tacksam över att det gick över på natten.

På torsdagen gick vi till Fiskhallen på Saltö igen och åt en varsin smörgås med färsk fisk. Sen var det dags att städa ur stugan och packa iordning. Vi satt en stund i solen och samtalade med ägaren av det stora huset, granne med A’s mormor och morfars lilla stuga. Dom hade en gång i tiden ägt även det stora huset men sålde det sen och behöll endast stugan. Snart blev det dags att gå till tåget för hemfärd till Göteborg.

Även om saker och ting inte alltid blir som tänkt det så hade vi en bra semester. Vi har nu försökt komma iväg till Belgien både förra sommaren och denna men inte riktigt haft råd. Men man behöver inte åka utomlands för att njuta av sommaren. Huvudsaken är att man lämnar vardagen och gör något annat i några dagar. Belgien finns alltid kvar och dit ska vi någon gång.

Herrtorps Qvarn

Pörra fredagen åkte vi, trots vissa komplikationer, till Varnhem och A’s föräldrar. Vi åkte direkt från stationen till Herrtorps Qvarn utanför Skara där A’s syster H sommarjobbar och skulle kvällen till ära sjunga för gästerna på kvarnens uteservering. Det var en väldigt trevlig kväll; god mat, fin natur, trevlig personal och bra musik. I galleriet nedan ligger några bilder från kvällen. Det är dom sex första som är från Herrtorps Qvarn.

På lördagen åkte vi hem till mina föräldrar. Under våran vistelse där fick vi dock veta att min farbror, som fick en stroke för några veckor sedan, dog under lördagen. Min pappa åkte därför direkt till Kisa (där han är uppväxt och där min farbror och farmor bott i hela sina liv) för att börja ordna med begravning och sånt. Jag har aldrig stått min farbror så nära, inte min andra farbror heller eller mina kusiner men det är så klart alltid tråkigt när någon i ens släkt går bort och man berörs nog lite mer än vad men tror. Jag vet ännu inte när begravningen kommer att hållas men det känns som att jag nog gärna vill närvara på den. Det skulle vara roligt att träffa mina kusiner och farmor också.

Tog några kort hemma hos mamma och pappa också, dom två sista i galleriet.

Liseberg

Eftersom det har gått över en vecka sedan jag skrev något i bloggen (om man då bortser från det lilla jag skrev för några timmar sedan) så har jag hunnit med en del. Förra torsdagen var jag, A och A’s kompis ex D på Liseberg. Det var roligt, eftersom jag inte varit där sen sommaren för två år sedan, om man inte räknar julmarknaden.

Det var varmt så vi började med Colorado och skulle sen fortsätta med Flumride men där var det så lång kö så vi gick till Tornado iatället. Sedan blev det Spinrock och efter den Kanonen men under den sekundslånga turen med Kanon började jag känna av yrsel och illamående och mådde inte tipp-topp när vi klev av. Med åren har jag fått mycket lättare att bli illamående av åkattraktioner än vad jag gjorde som liten. Det är lite underligt.

För att jag skulle hinna återhämta mig lite ställde vi oss i kön till Flumride, som inte alls gick särskilt långsamt trots att den var lång. Flumriden var härlig som alltid men kanske inte riktigt lika rolig som den brukar vara. Min kropp var i uppror och efter Flumride-turen åkte A och D Virvelvinden medan jag gick och skaffade mig en glass. Det låter nog lite tokigt att vilja ha glass när man mådde så som jag gjorde då men funkade faktiskt. Jag mådde mycket bättre efteråt och vi begav oss till Lisebergsbanan som jag inte åkt på jag vet inte hur många år. Den var inte igång den gången jag var på Liseberg för två år sedan för det var precis efter att bromsarna släppt i den första långa backen och ett tåg hade åkt ner och krockat med ett annat tåg som stod bakom.

Någon vid halv sex avslutade vi Lisebergsbesöket med Balder som också var en riktig höjdare. Minns att jag älskade den senast och den var fortfarande helt underbar. Den hoppas jag får vara kvar länge och att den inte börjar strula eller att någon olycka händer.

Vi begav oss hemmåt, duschade och fräschade upp oss efter en lång och varm dag bland massa människor och svettiga sitsar och handtag på åkattraktionerna. Sedan åkte vi in till stan igen och åt middag på The Rover. Att gå på Liseberg är jobbigt och vi åkte hem redan vid 11-tiden; mätta, nöjda och utmattade.