Ljuset i tunneln

A ringde precis och berättade att han trodde att det gått bra på tentan i matte som han just skrivit. Nu är det bara våndan kvar, d v s några veckors väntan och ovisshet om hur tentorna verkligen gått. Jag tror att tentan som A skrev i måndags antagligen är det största frågetecknet av dom tre. Han var väldigt osäker på den men vi håller tummarna så hårt vi orkar. Hur det än går med den så har han i alla fall en back up-plan som går ut på att räkna med poäng från färdiga labbar och uppgifter och sånt. Ber han dessutom om att få en extra uppgift i en viss kurs så borde saken vara biff.

A skulle hem och söka pengar från CSN nu och jag försöker att inte gå händelserna i förväg men jag kan inte riktigt låta bli att dagdrömma lite om att få shoppa loss i slutet av nästa månad. Om allt går som det ska med tentor och CSN och allting så borde vi kunna slå runt på stan ganska bra, båda jag och A. Det skulle vara riktigt mysigt och roligt. För att inte tala om att kunna göra oss av med den där hemska avstämningsräkningen från elbolaget så snabbt som möjligt. Gud, så skönt det hade varit…

Vad som också skulle vara riktigt mysigt vore att inte behöva oroa sig över julklappar till nära och kära också. Jag har i och för sig börjat fundera lite på julklappar som man kan göra själv men om hela vårat ekonomiska antiklimax reder upp sig så kanske jag kan göra dom julklapparna iallafall.

Mera Narnia!

Nu gör jag ett försök till med inlägget jag skrev igår men som jag så snopet råkade slarva bort.

Snart är det tre år sedan den första Narnia-filmen “The Chronicles of Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe” hade premiär på biograferna. Jag har aldrig läst böckerna som barn men hade dock sett den gamla TV-serien som brukade visades runt jul när jag var liten. När trailern för den första filmen började visas på TV och lite varstans blev jag inte det minsta sugen att gå och se filmen. Jag hade nämligen en del förutfattade meningar om den. Bl a så kändes det som att filmen skulle vara precis lika Disney-tillrättalagd, precis lika Disney-dubbelmoralisk och framför allt precis lika Disney-sliskig som de flesta andra Disney-produktioner brukar bli.

Det jag också kände när jag såg trailern, även om jag inte fick något konkret bevis för det, var att filmen skulle vara stuvad med datoranimerade figurer från början till slut. Jag har inget emot datoraninmationer när dom är snyggt gjorda och när man inte ens tänker på att dom finns där. Jag är en riktig filmofil och jag vet att det i vissa fall är svårt, ja, i det närmaste omöjligt, att göra en bra effekt om inte datoranimationer används. Men vad jag inte tycker om är när dom är så dåligt gjorda att man tydligt ser precis vad som är animerat och inte samt då man animerar saker som faktiskt inte behöver animeras i alla lägen. Vatten och eld exempelvis. Då rasar hela min illusion och då tycker jag att en film, som kunde varit bra, genast blir riktigt dålig och jag får enorma svårigheter att leva mig i den.

Så allt jag tänkte när jag såg trailern på TV eller på bio var “Suck!” och “Orka!” och liknande saker. Samma sak hände mig då den andra filmens trailer “The Chronicles of Narnia: Prince Caspian” började visa sig.

Men för bara ett par veckor sedan fick jag för mig att jag nog skulle läsa böckerna om Narnia trots allt. Nu har jag kommit en bra bit på väg. Har på under två veckor läst klart “Min morbror trollkarlen” och “Häxan och lejonet” som ljudböcker och håller nu på med “Hästen och hans pojke”. När jag hade läst klart “Min morbror trollkarlen” kunde jag inte hålla min nyfikenhet i styr längre. Jag laddade ner båda Narnia-filmerna förra helgen och hade ett litet privat Narnia-marathon. A tittade på annat men jag fastnade direkt. Jag blev kär, skulle man kunna säga. Nåja…kanske inte riktigt men när jag såg filmerna så insåg jag hur mycket jag faktiskt tycker om sagoberättelser. Även om jag inte har så mycket till övers för den typen som Disney brukar producera så älskar jag att kunna försvinna in i en saga emellanåt, även som bok men en bra sago-film är nästan det bästa. Jag tycker väldigt mycket om det som man skulle kunna kalla kostymfilmer men det beror väldigt mycket på upplägget. Alla kostymfilmer är ju verkligen inte sagor.

Så jag har fått äta upp mina fula ord om Narnia-filmerna och nu vill jag ha mer Narnia! Tyvärr kommer inte nästa filmer “The Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader” och “The Chronicles of Narnia: The Silver Chair” förrän 2010 respektive 2011 så jag får ge mig till tåls ett tag till. Jag tror dessutom att en av orsakerna till att jag tyckte så mycket om Narnia-filmerna trots allt, var att jag inte hade några som helst förväntningar på dom. Jag har varken hört någon hylla dom eller rata dom, jag har helt enkelt inte brytt mig. Ibland tror jag att det kan vara bra att låta bli att se en viss film då den har sin “prime time” så att säga och hellre vänta lite så att hela hysterin har lagt sig lite.

Kaffe “trademark”

Har precis gjort mig och A en varsin kopp cappuchino. Ska bli så gott! Det blev ju lite bråttom imorse så då blev det inget kaffe. Har tinat några bullar också. Just nu känns inte allt så eländigt trots allt. Tänk vad lite gott kaffe kan göra…

Åh nej…

Hade precis skrivit ett skitlångt inlägg om de båda Narnia-filmerna. Råkade klicka på bakåt-knappen i Firefox och sen när jag gick tillbaka så var ju texten borta. Så jävla typiskt! Nåja, kanske orkar skriva om det sen när jag ätit.

Dags att göra mat dårå…

Lite ont

Denna onsdag är en riktigt seg dag. Försov mig lite imorse, eller rättare sagt så snoozade jag en och en halv timme längre än vad som var meningen. Jag hann därför inte vara så länge på gymmet. Var väldigt trött och stel när jag stretchade så det kändes lite halvdant.

Nu är jag på jobbet och är inte ett dugg piggare än när jag åkte hemifrån. När jag lämnde gymmet vid 10-tiden kände jag mig inte alls så där fräsch och nytränad som jag brukar känna mnig när jag går därifrån. Jobbar extremt långsamt och har ont i både ryggen och huvudet. Känns som att allt jag gör går i ultra rapid. Snart är det iallfall lunshdags så jag hoppas att jag blir lite piggare av mat och lunchprat…

Inte riktigt lika miserabelt

Känns bättre idag. Igår var ingen bra dag. Ringde elbolaget i eftermiddags och vi har fått en ny förfallodag på avstämningsräkningen den 31:e december. Verkligen inte optimalt men det kan nog gå.

Börjar oroa mig över det här med julklappar alltså… 🙁 Det är verkligen inge roligt att få julklappar om man inte kan ge några själv… Och det känns ju hur fånigt som helst att låna pengar av föräldrarna eftersom det bland annat är dom man vill kunna köpa juklappar åt…

A kämpar på med sina tentor. Han skrev en igår som han verkligen inte är säker på hur den gick och så skrev skreiv han en idag som han var mer säker på. Nu är det bara matten kvar som är på fredag så den sitter han och pluggar på just nu. Dock har han sagt att om det inte går vägen med tentorna så tänker han ge sig ut och ta vilket jobb som helst. Vi har pratat lite om det och jag tycker inte att han ska ta vad som helst, så himla illa är det inte trots allt. Kollade lite snabbt idag och det finns flera jobb på bemanningsföretagen som han borde prova att söka ifall tentaperioden går åt skogen.

Vet fortfarande inget om fortsatt jobb för egen del men orkar inte riktigt oroa mig för det också. Min chef är sjukskriven just nu men vi har sagt att vi ska ha ett möte senare. Känns bra på jobbet just nu iallafall. Dagarna flyter på och jag får saker gjorda. Stämningen är bra och vi har fått en jättetrevlig och ambitiös praktikant. Veckorna går väldigt snabbt, det är inte klokt. Det var ju nyss helg och imorgon är det redan onsdag…och därmed träning. 🙂

Dags för skönhetssömnen! God natt!

Hata avstämning

I förmiddags när jag inte hade så mycket att göra på jobbet innan mitt besök skulle komma, började jag skriva på ett inlägg om hur bra helgen varit. Just nu är jag inte lika sugen på att publicera det inlägget längre. Helgen var bra och så, vi hade jättetrevligt, jag och A tillsammans med T och våran gemensamma vän Sh från Stockholm, men det är lustigt hur snabbt saker kan förändras och göra att man blir på sämre humör.

Jag har under några dagar sett att jag haft en räkning på Internet-banken men tänkte att jag skulle ta hand om den “sen”. “Sen” blev idag och jag fick en chock när jag såg var det var: årets avstämningsräkning från PlusEnergi. Åh nej, inte nu! Räkningen var på 1 892 kr och då var visserligen den senaste perioden inräknad men det som gjorde räkningen så anmärkningsvärd var ju själva avstämningen. Jag och A har gjort av med 1500 kr mer i el än vad elbolaget trodde att vi skulle göra vid den förra avstämningen. Att elförbrukningen skulle öka sen han flyttade hit var ju iofs inte så konstigt men när dom lägger själva ökningen så där i en klumpsumma och begär att man ska betala den inom 30 dagar så blir det lite annorlunda. I snitt blir ju 1500 kr ca 125 kr mer i ström per månad under ett år och det hade väl inte varit hela världen om det slagits ut! Men nej, det ska ju betalas så fort som möjligt!

Jag fick nästan panik. Ringde mamma som förklarade för mig hur man skulle räkna för innan jag ringde henne fattade jag ingenting. Elbolag kan ju såklart inte i klartext skriva att “Så här mycket el trodde vi att du skulle göra av med under år X och så här mycket el gjorde du faktiskt av med år X”. Nej, det går ju så klart inte. Jag kanske är dum men jag brukar inte ha särskilt svårt att förstå räkningar men just elbolag kan helt enkelt inte uttrycka sig så att gemene man förstår!

Jag ska ringa elbolaget imorgon och försöka förhandla mig till en realistisk avbetalningsplan men om det inte går så har mamma lovat att hjälpa till. Jag har varit nästan utom mig hela kvällen och är fortfarande helt gråtfärdig. Nu ska jag äta en bulle och sen ska jag gå och lägga mig…

Någon älskar mig

Om de två senaste torsdagarna varit urdeppiga och urtråkiga så har denna varit en kanondag…eller iallafall något åt det hållet. Har känt mig väldigt bra till mods idag. Inte alls trött och generellt glad, pigg och insprirerad. Undra om det har något att göra med att jag kommit igång med träningen igen. Vore fint om jag slapp bli förkyld snart igen så att jag verkligen kan börja avancera lite.

När jag kom till jobbet imorse hade något tejpat fast en lapp på utsidan av fönstret vid mitt arbetsbord. Texten på lappen löd “Någon älskar dig”. Troligen bara någon som ville skämta lilte men min kollega Sara tyckte det var jätteroligt och trodde att jag har en beundrare. Det kanske jag har. 🙂

Dagen har gått väldigt fort. Iallafall tiden på jobbet. Hade dubbla utbildningspass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen och det kändes väldigt bra efteråt. Jag och min chef ska snart prata lite om vad som ska hända efter nyår. Jag tänkte lägga fram ett litet förslag ifall han inte kan erbjuda mig fast tjänst men vet inte hur han kommer att ställa sig till det. Jag har ju en idé om vad jag vill göra nästa år men väntar lite med att skriva om det.

Verkar som att A kanske får ett extra jobb också vilket verkligen vore super. Även om det inte löser våran ekonomiska situation just precis nu så vore det underbart med lite extra pengar. Han ska till den eventuella arbetsplatsen imorgon och vara lite trevlig och så där tydligen så jag ska hålla alla tummar jag har. 🙂

Kanelbullens dag…fast försent

Förra lördagen var det ju kanelbullens dag. Vi uppmärksammade inte det då eftersom jag precis hade bakat något helt annat så då orkade jag inte ställa mig och baka ännu mer. Men igår gjorde jag det så nu firar vi kanelbullens dag en vecka försent här. Men det gör ju inte så mycket. Bullar är gott. 🙂

Idag ska jag faktiskt bege mig till gymmet. Jag har ju inte lyckats så bra de senaste veckorna men nu ska det bli av. Har precis duschat och ska äta lite frukost och sen bär av. Ser ut att vara fint väder idag också. Igår var det ju inge vidare, blött, grått och regnigt.

Känner mig lite bättre till mods idag också. Lite mer positiv. Kanske har att göra med att solen skiner. Isåfall gör det inget ifall den gör det hela hösten och vintern.

Här kommer en bild på bullarna. 🙂

Apatisk

Jag börjar undra ifall jag lider av en höstdepression. Förra torsdagen var jag skitdeppig, eller inte deppig egentligen, snarare apatisk, frånvarande och håglös. Jag har känt mig precis likadan i tre dagar nu. Jag vet inte vad det beror på, kan inte sätta fingret på något konkret förutom att våran kassa ekonomi och att jag är rätt trött på tillvaron i stort, säkert gör sitt för den här sinnesstämningen.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till för att komma ur den. Vissa dagar känns det som att det bara beror på att jag är trött men idag är jag inte särskilt trött och känner mig ändå helt orkeslös och har ingen inspiration att göra någonting.

Jag hoppas att det bara är tillfälligt…