Fy bubblan

Det är bara att inse. Jag har en förkylning på gång igen. Det började igår med halsont som sakta smög sig på under kvällen. Hade ont hela natten och har fortfarande ont, eller snarare obehag.

Det här suger verkligen. Jag har ju precis kommit igång med träningen igen efter den senaste förkylningen och det går riktigt bra. Om inte det här med halsen är bättre imorgon så blir det absolut ingen träning imorgon förmiddag eller resten av veckan. Visserligen ska vi ju till Varnhem i helgen så det hade ju inte blivit någon mer träning den här veckan i alla fall efter imorgon men ändå. Hoppas bara att jag inte får feber för då kommer jag nog att kunna följa med i helgen i alla fall…även om jag inte tycker om att åka hem till folk när jag är alldeles snorig. Får hoppas att jag slipper det också.

Senast jag var förkyld var jag hemma en dag från jobbet på grund av halsont men sen blev det inget mer men den förkylningen. Dock var jag oerhört lat med att gå tillbaka till gymmet. Det ska inte få hända denna gång.

Rosa bandet

Det är mycket prat och reklam och allt möjligt kring Rosa Bandet och bröstcancerforskningen just nu. Det är väl i och för sig bra men jag kan tycka att det hade varit minst lika bra ifall uppmärksamheten och stödet för barncancerforskningen hade varit minst lika bra om inte bättre. Jag är visserligen kvinna men jag är inte särskilt rädd för att få bröstcancer. Det är som med alla andra faror i världen, man kan inte går runt och vara rädd hela tiden.

Jag har dock dragit mitt lilla strå till stacken för även om det här inlägget kanske luktar lite, lite cynism så tycker jag så klart att den här frågan är viktig. Jag har därför köpt film. Ja, faktiskt. På Discshop.se har man valt ut några titlar där 3 kr per film går till Rosa bandet-kampanjen. Jag köpte “En ung Jane Austen”, “Romeo & Julia – Speical Edition” och “Stolthet och fördom” (tv-serien). Det var filmer som jag ändå satt upp på min DVD-önskelista så det var ju jättebra att jag kunde köpa dom extra billigt och samtidigt göra lite nytta. 🙂

Har precis duschat och ska gå och klä på mig. Sen ska jag göra frukost åt A. Han fyllde ju år igår men vi hann inte fira det så mycket då men lite födelsedagsfrukost i efterskott ska jag fixa i alla fall. Det blir stekt bacon med ägg, rostat bröd, kaffe och juice. Tanken är att vi ska fira lite mer nästa helg. Då ska vi hem till hans föräldrar och A och två av hans kompisar ska brygga öl tillsammans med A’s föräldrar som är väldigt nyfikna på hur man gör. Usch, nu fryser jag. Dags att klä på sig.

Lite ont

Denna onsdag är en riktigt seg dag. Försov mig lite imorse, eller rättare sagt så snoozade jag en och en halv timme längre än vad som var meningen. Jag hann därför inte vara så länge på gymmet. Var väldigt trött och stel när jag stretchade så det kändes lite halvdant.

Nu är jag på jobbet och är inte ett dugg piggare än när jag åkte hemifrån. När jag lämnde gymmet vid 10-tiden kände jag mig inte alls så där fräsch och nytränad som jag brukar känna mnig när jag går därifrån. Jobbar extremt långsamt och har ont i både ryggen och huvudet. Känns som att allt jag gör går i ultra rapid. Snart är det iallfall lunshdags så jag hoppas att jag blir lite piggare av mat och lunchprat…

Bättre nu

I tordags när jag bloggade senast kände jag mig verkligen frustrerad och pesimistisk. Det var inte alls roligt. Men nu känns det bättre. Jag har nämligen fått en rolig idé som jag hoppas att jag kommer att kunna genomföra. Jag vill inte riktigt berätta om den än för det finns så mycket jag måste kolla upp innan.

Jag vet ju inte om jag kanske blir arbetslös efter nyår och då är det bra att ha en plan B ifall jag inte vet vad jag ska ta mig för. Men nu har jag blivit så “whined up” av den här idén att det känns som att det kanske kan bli svårt att släppa den även om jag skulle bli erbjuden fast jobb. Har suttit och slösurfat och kollat upp lite grejer under dagen. Ju mer information jag kollar upp, desto mer vill jag verkligen göra det här för jag inser ju att det är fullt möjligt. Det är ett stort steg men det går. Och jag skulle verkligen få chansen att förbättra mitt självförtroende genom att göra det.

Måste dock prata med A så fort jag kan för det här involverar honom också väldigt mycket. Vet inte hur han kommer att reagera men jag hoppas att han kommer att förstå mig. Han sitter och pluggar här hemma nu med sin labb-kompis så jag måste vänta tills lite senare ikväll. Hoppas verkligen inte att han blir alltför ledsen…

Lite frustrerad över livet som det är

Även idag har det varit en körig dag på jobbet. Mycket att göra men det är egentligen bara roligt. Vad som inte är roligt är när saker strular och man blir mer och mer stressad över att man inte hinner med det man ska.

I dag har databasen på jobbet varit ond och elak och strulig mot mig, vilket gjorde mitt arbete betydligt mer tidskrävande än vad det behöver vara. På grund av det hann jag inte fixa saker som jag lovat min kund att fixa och sånt stör mig. Men det är liksom inget att göra åt. Min kollega sa åt mig att andas ut och ta det lugnt när databasen struilade som värst. Det är fint sagt och så och innerst inne vet jag att det är det man borde göra. Men så sitter man där med flertalet produkter som man ska skickas (och det kan man inte göra hur som helst utan att skriva ut följesedlar och föra in serienummer, vilket görs i… *trumvirvel* – databasen!), fakturor som ska skickas (databasen, check!), inkommande paket att öppna och föra in på lagret (databasen, check!), två jättehögar med följe- och fraktsedlar som ska sorteras, telefonsamtal som ska svaras på, ett tiotal manualer som ska skrivas ut och “spiralas” osv osv. Då är det, om man är som jag och är allmänt lättfrustrerad i såna lägen, sannerligen inte så lätt att bara slappna av.

I allmänhet känner jag mig väldigt håglös och inte särskilt inspirerad till nånting. Jag har inte varit och tränat på hela veckan och känner mig inte ett dugg motiverad till det iallafall. Men jag ska ta tag i det i nästa vecka.

Jag surar över våran ekonomiska situation som kommer att bli ännu mer ansträngd den här månaden vilket gör att vi troligen inte kan åka hem till A’s föräldrar på kräftskiva eller hem till min mamma när hon fyller år den 8:e oktober…eller ja, helgen efter den 8:e vilket det troligen hade blivit OM det hade blivit.

IKEA-katalogen ligger här på skrivbordet och till och med den gör mig frustrerad och arg för det finns så mycket fina möbler som jag vill ha som jag inte kommer att kunna köpa, inte på flera år som det känns nu. Jag vet ju inte ens om jag har jobb efter nyår…

Varför kan jag inte bara få vinna på lotto…som jag inte ens spelar på? Måste man spela för att kunna vinna? Så klart man måste… Men det skulle ju ändå inte göra någon som helst skillnad om jag spelade. Jag har aldrig haft tur i spel…