Det sket sig
Så mycket mer än så finns inte att säga. Efter ungefär en timmes och 45 minuters väntan vid Ticnets biljettförsäljning kom jag slutligen fram. Men då fanns det bara biljetter bakom scenen kvar. De var väl förhållandevis billiga men nej, jag betalar inte 400 spänn för att få sitta BAKOM scenen. Jag försökte även söka efter biljetter på den södra läktaren, alltså långt bort från scenen som det överhuvudtaget går att komma men då fick jag varningsmeddelandet “Null” istället.
Så det sket sig helt enkelt. FUBAR!
Jag vet inte om jag någonson kommer att få se U2 men det kommer troligen inte att bli i år i alla fall. För jag tänker inte försöka få tag på andrahandsbiljetter efter all debatt som varit om det de senaste dagarna. Risken att lägga en massa pengar på dyra andrahandsbiljetter som man för det första inte ens kan vara säker på att man får efter betalning, och man trots allt får dom, kanske man senare får se sina biljetter bli makulerade av arrangörerna på grund av de sålts via andrahandsförsäljning. Och så stor man där, utan cash och utan biljetter. Nej, tack.
Andra bloggar om: Biljettköer, Konserter, Konsertbiljetter, U2
När ger man upp?
I nästan en timme, från kl. 9:00, satt jag och köade till att komma in på biljettförsäljningen på Ticnets webbplats. I nästan en timme var det enda jag såg detta:
Till slut hade jag inget annat val än att ge upp och åka till jobbet. Men när jag väl kom till jobbet och surfade in på Ticnet igen så såg jag att man redan släppt biljetter till en extrakonsert. Så då började jag ju köa igen. Nu har det gått över en timme och jag ser fortfarande bara detta irriterande meddelande. Varför står det att kötiden är över 15 minuter när det snarare är över 60 minuter? Och varför kan det inte framgå vilken plats i kön man har?
Grundidén med ett kösystem till en webbplats för biljettförsäljning är ju egentligen bra, eftersom bara ett visst antal personer släpps in åt gången vilket förhindrar att webbplatsen överbelastas. Men lite mer feedback hade ju varit önskvärt. Bättre uppdaterade kötider och köplats, tack!
Nu frågar jag mig själv…när är det dags att ge upp? Det verkar inte vara meningen att jag någonsin ska få se U2 uppträda…
Andra bloggar om: Biljettköer, Konserter, Konsertbiljetter, U2
Att köa på Internet
Det är sannerligen något jag inte provat på tidigare. Jag sitter i kö för att bli insläppt på Ticnets webbplats för att kunna köpa biljetter till U2-konserten den 31 juli. Jag hoppas det här kösystemet är stabilt, annars blir det nog inga biljetter. Folk har tydligen köat utanför Scandinaviums biljettförsäljning hela natten. Stollar! Men skrattar bäst som skrattar sist, kanske är det där man ska stå…
Enligt Ticnet.se’s kösystem så är min kötid beräknad till mer än 15 minuter och den kötiden har inte minskat med en minut än så läneg. Jag hoppas inte biljetterna hinner ta slut i Scandinaviums biljettförsäljningsbutik innan jag kommer fram. 😐
Andra bloggar om: Biljettköer, Konserter, Konsertbiljetter, U2
Presenter från Kanada!
Tack, Maria, för de fina presenterna! Som du ser så tillägnar jag nu ett helt blogginlägg bara för detta. 🙂 Skämt å sido, tack för att du tänkte på lilla mig!
Jag trodde inte paketet skulle komma förrän nästa vecka men så kom det redan idag (jag har blivit förvarnad). Jätteroligt! Jag har alltid tyckt att det varit spännande med paket. En barnslig egenskap som förhoppningsvis aldrig går över.
På bilden ser ni en racoon, eller tvättbjörn (tror jag) med bokstäverna UBC på sin lilla blåa tröja. UBC står nog för University of Brittish Columbia, där Maria just nu jobbar. Tvättbjörnen har en magnet i varje tass så att den kan användas som kylskåpsmagnet. Inte vilken ordinary nalle som helst alltså. 😉
Bakom racoonen står en chokladkaka med Whistler Pocket Chocolate. Så klart ekologisk och 70%:ig! Mumma!
Längst bak står ett hemmagjort gratulationskort som också tjänar som ordlista. Så bra! Speciellt slutklämmen! 🙂
Tänk vad lite som krävs för att man ska bli glad! Eller lite och lite, förresten. Inte så lite detta ju. Vänner på andra sidan jordklotet som skickar paket! Och som tar sig tid att göra ett personligt och roligt gratulationskort! Och så skön idé med ordlistan också! Tack igen! 🙂
Andra bloggar om: Födelsedagspresenter, Brittish Columbia, Kanada, racoon, Whistler Pocket Chocolate
Skakigt värre
Att fota utan stativ och utan blixt är något som kommer att ta lång tid att lära sig…om det ens går att lära sig att fota handhållet och orsaka så lite skakningar av kameran som möjligt. Jag vet inte.
Men jag minns att en av våra lärare på medieprogrammet i gymnasiet berättade att fotografer inom rörlig bild tränar mycket på att kunna filma med handhållen kamera utan att orsaka skakningar så kanske är det en egenskap som går att träna upp.
Jag har i alla fall sett ut ett stativ som jag tror kan passa bra. Det är ett DigiPod 2841P för att vara exakt och det verkar både bra och väldigt prisvärt.
Idag har jag försökt göra något positivt av all onödig snö som fick för sig att trilla ner mitt i mina förhoppningar om vår. Det fanns ganska gott om snö på balkongen när jag kom hem och jag arrangerade ett vintrigt motiv av en liten lykta från IKEA.
Bilden nedan har tyvärr mycket att önska när det gäller skärpa men jag tycker ändå om motivet. Jag passade på att testa kamerans program för att fånga stearinljus. Ljuset som återgavs blev varmt och behagligt närmast lyktan och det gav en ganska klar kontrast till det kallare ljuset längre bort.
Mina ambitioner är så klart att lära mig fota så pass bra att jag inte ska tänka “förinställt program” så fort det dyker upp ett motiv. Samtidigt är det lite praktiskt att snabbt kunna ställa om kameran att passa en viss situation även om det känns lite kompaktkamera-aktigt. Men när jag tänker efter så har jag faktiskt inte använt något av de förinställda programmen på min kompaktkamera särskilt ofta egentligen…
Andra bloggar om: Fotografering, Fotomotiv, Stativ, Snö