Pösmunkar

Pösmunkar

Igår var det slappdag i största allmänhet. Ägnade mig lite åt att uppdatera hemsidan med nya bilder och mer info om mig själv och mina funderingar om saker och ting. Sen skulle jag iväg och vattna M1’s blommor. Men innan dess hann jag vispa ihop en deg till pösmunkar. Hade lite grädde över och blev så himla sugen på något fett och sött.

Visst ser dom goda ut? Pösmunkar kan beskrivas som pannkakor fast lite mer som små bollar. Man vispar ihop en smet av ägg, grädde, mjöl, lite socker om man vill, bakpulver och smör. Sen gräddar man dom i en sån här lagg. Man steker dom i några minuter tills dom går att vända på. Då kommer den smet som hamnar underst att rinna ner i hålet igen och då blir munkarna runda som på bilden. Sen serverar men dom varma med sylt och socker. Men man klarar inte att äta så många, vilket är tur. Dom är väldigt feta och ganska mäktiga men tokigt goda. 🙂

Pösmunkar

Demonstrationen mot FRA

Demonstrationen mot FRA

Det blev tydligen aldrig att jag uppdaterade bloggen sen i lördags förmiddag. Men nu är det dags igen!

Vi begav oss, efter visst gnissel och gnassel, in till stan runt halv tolv i lördags. A hade varit ute på fredagen och kommit hem rätt så sent så han var inte riktigt så sugen på att bege sig ut på gator och torg och skrika sig hes. Det krävdes en hel del lock och pock för att överhuvudtaget få upp honom. Men iväg kom vi och med varsin cappuchino och ost- och skink-macka i nävarna slöt vi upp med dom andra på Gustaf Adolfs torg. Det hade samlats en ganska stor skara människor där och fler trillade in minut för minut.

Jag är väldigt glad att jag gick och jag hade väldigt roligt. Det var en lyckad demonstration: mycket folk, mediauppmärksamhet, bra tal och framför allt: inget härjande, inget muckande med polisen och inget gatstenskastande. Hade det blivit en sån typ av demonstration så hade vi dragit direkt. Det är inte vad den här debatten behöver…

Dags att demonstrera

Nu ska vi alldeles strax bege oss in till stan och visa FRA och våran regering och riksdag att dom har fel och folket har rätt.

Uppdaterar med bilder senare. Hej så länge!

Bloggregistrering

Debatten och demonstrationerna mot FRA-lagen som antogs förra veckan har ännu inte lagt sig. Det är min personliga förhoppning att så inte kommer att ske på ett bra tag framöver. På lördag kl. 12 är det samling vid Kungsportsplatsen för alla som vill visa sin åsikt om allmän avlyssning för då ska det demonstreras. Jag brukar inte gå ut och demonstrera, inte ens på 1:a maj. Men nu är jag förbaskat sugen att gå, vilket jag också kommer att göra. Det ska bli riktigt intressant och roligt!

Läs mer på www.stoppaFRAlagen.nu

Precis när en ogenomtänkt och hårt kritiserad lag röstats igenom av ett av EU’s medlemsländer så kommer nästa chock. EU vill nu registrera och kontrollera alla bloggare i Europa. Den estländska parlamentarikern Marianne Mikko hävdar att detta ska gynna yttrandefriheten eftersom att allmänheten ska kunna se namnet på den som publicerat bloggen.

Än en gång är jag mållös. Hur tänker dom? Från vilken avlägsen planet kommer den här människan ifrån? Jag kanske är korkad, men hur gynnar avskaffandet av anonymitet på Internet yttrandefriheten? Och vad menar dom exakt med att “kontrollera” bloggar? Ska EU börja utöva systematiska krav på censurering så fort ett blogginlägg blir lite obekvämt? Det här är ren åsiktsregistrering och kommer att medföra att väldigt många som bara kan blogga tack vare att anonymiteten nu finns, kommer att sluta med det. Vi kommer att få ett “rent och städat” Internet utan de möjligheter till diskussion, reaktion, aktion, organisation och debatt som idag äger rum där. Men det är troligen precis vad idioterna i Bryssel vill.

Personligen har jag själv aldrig hycklat med vem jag är. Mitt namn har alltid stått på min blogg, så även min bild. Men utövande av kontroll av bloggare gör mig oroad. Går det här förslaget igenom gräver dom sin egen grav. Det kommer bara att ge Piratpartiet fler röster till EU-parlamentet… Min röst har dom redan.

Lägenhetsvisning och bankbesök

Idag hade jag ett avtalat möte på banken där jag träffade en trevlig banktjänsteman som heter Anna. Hon verkar kompetent och duktig. Vi pratade lite om bolån och räknade lite på lånekalkyler på än så länge påhittade summor. Jag har själv räknat lite på Fastighetsbyråns hemsida men nu räknade vi på ett högre belopp (1 miljon) och då blev så klart månadsavgiften högre.

Jag fick också veta att jag nu inte kan få något lånelöfte eftersom banken kräver att man efter alla boendekostnader har en viss summa kvar att leva på och denna summa uppfyller jag inte just nu. Dessutom räknar inte banken med A’s inkomst i form av CSN-lån eftersom det bara är ett tillfälligt sätt att försörja sig på. Därför ligger hela boendekostnaden på mig, vilket ju egentligen inte stämmer med verkligenheten eftersom vi delar på boendekostnaderna. Jag kommer ju att stå på lånet själv och med min nuvarande inkomst så skulle det blir relativt tungt, menade hon. Jag förstår precis hur hon menar och vi har ju trots allt, efter diskussion med mamma och pappa, bestämt oss för att vänta tills efter årsskiftet eftersom jag kanske får fast anställning då…kanske. Annars får jag hitta något annat helt enkelt. Jag är inte så orolig för att bli arbetslös egentligen. Det ordnar sig, det gör det alltid på nåt sätt.

Så vad Anna-bankman tyckte var att jag skulle återkomma efter jul då jag förhoppningsvis har något mer fast och kanske även högre inkomst så får vi prata vidare då helt enkelt.

Utöver prat om lån gick vi även igenom mitt pensionssparande som jag hittills inte orkat göra så mycket åt. Nu är det iallafall fixat. Anna-bankman ska ringa mig om en vecka och höra ifall jag vill prova aktiv förvaltning av mitt PPM-sparande. Jag har dessutom börjat spara undan 200 kr varje månad till en pensionsfond. Det känns rätt så bra att ha fixat det för jag blir alltid så stressad av allt prat om pensionssparande och det orange kuvertet dimper alltid ner i dörrinkastet vid fel tidpunkt, då man minst av allt vill tänka på pensionssparande. Nu slipper jag tänka och oroas över det på ett bra tag.

Efter bankmötet gick jag på visning av lägenheten som jag dregglat lite över. Visste ju redan när jag gick dit att jag inte skulle lägga något bud men det skadar ju inte att se hur det går till samt att se lägenheten i verkliga livet. Mäklaren, som också hette Sandra, var jättetrevlig och berättade lite kort om hur det går till med budgivning och sånt. Det fanns emellertid en rätt stor nackdel med lägenheten och det var att det var ganska ont om garderober. Jag behöver minst lika mycket garderober som jag har nu… Helst mer. 🙂

Planen är nu fram till jul att kolla på fler lägenheter, gå på fler visningar och skaffa sig lite mer erfarenheter helt enkelt. Sen är det väl bara att hoppas att jobbsituationen löser sig.

Pin It on Pinterest