Inget bredband

Helgen började stressig, fortsatte tråkig men slutade med trevligt umgänge som jag inte träfftat på mycket länge.

I fredags eftermiddag gick jag till sjukhusets busshållplats för att ta bussen som jag tog för givet skulle avgå 16:50 från sjukhuset, till Göteborg. Efter att ha stått där en stund och till slut försäkerhets skull kollat i busstidtabellen i väntkuren, upptäckte jag till min stora fasa att det inte gick någon buss 16:50 till Göteborg, utan att det istället gick ett tåg vid 17:10, från centralstationen på andra sidan stan! Trots att jag inte hade någon tid att passa i Götet så fick jag lite smått panik och ställde mig istället att vänta på första bästa stadsbuss till centralen. MInuterna gick, ingen buss kom och jag började ställa in mig på att nästa tåg istället.

Till slut kom det då en buss, som efter en del om och men och otroligt långsamma passagerare äntligen lämnade sjukhusets hållplats prick fem i fem. Resan ner till Södra Torget gick relativt snabbt och jag började blir rätt säker på att jag skulle hinna. Men efter att bussen gjort en vända på Södra Torget och började röra sig mot centralen så verkade det plötsligt som om busschaffören glömt var gaspedalen satt för det gick verkligen i snigelfart. Vad jag trodde var 9 minuter över fem stannade bussen äntligen vid centralstationen och jag tog mitt pick och pack och rusade. När jag äntligen satte mig på tåget såg jag att klockan bara var fem över fem så jag hade trots allt fem minuter till godo. Men det är lixom lite typiskt mig att nästan springa ikapp tåget. 🙂

När jag väl kom till Göteborg och hem till min lägenhet, hade handlat och satte mig ner för att kolla mailen och surfa lite så upptäckte jag nästa fasa. Bredbandet fungerade inte. Jag ringde till supporten och fick veta att telestationen som jag var uppkopplad på hade problem. SUNK! En hel helg utan Internet! Kan livet suga mer?

På lördagen åkte jag in till stan för att gå till bibblan och leta nya skor samt försöka hitta ett par nya vantar och en något snyggare mössa än den jag har nu. Det första gick bra. Göteborgs bibbla är stort och fint och personalen var allmänt hjälpsam. Att däremot hitta ett par skor som kräsna jag kunde tänka mig att köpa var svårare. Jag har haft välidgt svårt för den senaste tidens sko-mode, eller de senare årens sko-mode, rättare sagt. Det passar helt enkelt inte mig. Det är mycket stövlar just nu och jag hade i princip bestämt mig för att jag ville ha ett par stövlar men jag kunde inte hitta nåra utan hög klack. Jag har egentligen inget emot högklack men det känns lite olustigt att gå i högklackat när det fortfarande är så halt. Så det blidde inga skor. Och inga vantar eller mössa heller. Affärerna i Göteborg har tydligen bestämt sig för att det ska bli sommar redan nästa vecka för det fanns bara scjalar och solhattar och knappt ens vantar. Det var visserligen väldigt fint väder i stan hela helgen, men svinkallt. Sommaren känns fortfarande väldigt långt borta, tycker jag. Det blidde alltså inget köpt så jag fick åka hem tomhänt.

I söndags kväll fick jag besök av T, en gammal kompis som jag varken pratat med eller träffat på sjukt länge. Ja, det var säkert över ett år sen. Vi hade väldigt mycket att prata om, vi satt och fikade och snackade i nästan 5 timmar. Från 6 till nära 11. Sen fick vi både ångest över att det var måndag dagen efter och vi bestämde oss för att ta tag i oss själva och ge oss.

Det var min helg det. 🙂

Ingen röst

Misär och besvikelse! Fredrik Lindström har tappat rösten och var tvungen att ställa in sitt föredrag ikväll. Det är så SYND! Jag hade sett fram emot detta i flera veckor! *gråter en liten skvätt* Ja ja, det är väl bara att hoppas att man någon gång framöver får möjligheten att få lyssna föredraget vid ett senare tillfälle eller något annat istället.

Tala så att andra lyssnar

Idag ska jag, min mamma och några av mina kollegor gå på föredrag på Folkets hus i Borås. Ämnet är “Tala så att andra lyssnar” och en av föreläsarna är ingen mindre än Fredrik Lindström. Detta har jag iofs skrivit om tidigare men det ska iaf bli väldigt intressant och roligt.

Jag hörde nyss en helt vrickad historia om en korkad strippklubbsägare i Schweitz. Han hade fått besök av ett gäng brandinspektörer, och han var allt annat än förtjust i att ha dom på besök. Naturligtvis ifrågasatte inspektörerna brandrisken på strippklubben men klubbägaren sa åt brandinspektörerna att de minsann kunde hoppa upp och sätta sig på att klubben var helt brandsäker och aldrig kunde börja brinna. Då frågade inspektörerna om de prydnadsföremål som fanns på klubben och som var gjorda av papper (exakt vad dessa föremål var för något framgick inte). Nattklubbsägaren fortsatte att envist intala brandinspektörerna att även dessa föremål var helt brandsäkra och för att bevisa detta höll han upp en tändare under ett av pappersföremålen för att visa hur brandsäker denna var. Naturligtvis började det brinna hej vilt och hela stället brann ner till grunden.

Jag är nog lite skadeglad men jag kan inte låta bli att dra på munnen åt en sån här sak. Naturligtvis är det ju hemskt när ett ställe brinner ner och det är väl bara att hoppas att ingen skadades, men hur dum är man om man håller en tändare precis under ett pappersföremål, mitt framför ögonen på ett gäng brandinspektörer, enbart i syfte att påvisa hur brandsäker ett föremål i papper och en byggnad är? Inte mycket IQ där, inte. 🙂

Imorron ska jag åka hem till Götet igen över helgen. Ska gå lite på stan, kolla efter nya skor bl.a. och gå till bibblan. Fick 1000 pengar av pappa i födelsedagspresent och det vore väldigt trevligt med att par nya skor. Ska det fortsätta vara så här kallt så kommer jag hinna frysa tårna av mig eftersom jag fortfarande går i mina höstskor. Mina riktiga vinterskor läcker in vatten och är dessutom fula och klumpiga. Jag kanske till och med har råd att klippa mig också och det vore inte dumt. Jag skulle behöva en rejäl renovering hela jag, känns det som. 🙂

25

Igår fyllde jag 25 år. Det kändes faktiskt lite speciellt. Nu kan jag inte längre säga att jag är närmre 20 än 30. Skulle egentligen ha skrivit lite i bloggen igår men jag hade fullt upp med att baka tårta. Bakade sammanlagt tre stycken. En till familjen och två att ta med att bjuda på på jobbet idag. När jag kom till jobbet imorse insåg jag dock att det nog hade räckt med en egentligen för det var ganska många som var lediga. Jag hade räknat med tårta för 17 pers men vi var knappt 10 ens. Så nu verkar jag få släpa hem den ena, än så länge orörda tårtan igen. Men det finns nog folk hemma som vill ha, skulle jag tro.

Jag fick massa fina presenter också. Bl.a. en digitalkamera av mamma och pappa som jag önskat mig jättelänge! Eller ja, ett par år iaf. Men det har ändå känts som något som man lika gärna kunde vänta med, det har fram tills nu funnits viktgiare saker att lägga pengar på…räkningar och sånt tråkigt. Kameran är iaf görfin och här är en länk till den.

Sen fick jag en tillhörande väska samt ett minneskort på 256 Mb, färgpennor (då jag tänkte försöka börja teckna lite igen), en fiffig pennvässare, 1000 kr, en chokladask och tre jättefina födelsedagskort. Det var nog allt. Sen har min snälla bror skickat efter nån kul leksak också men den hade inte kommit så den får jag vänta på. *spännande*

Dax att jobba lite och göra skäl för lönen 🙂

Sur klementin

Klockan är snart halv fem och jag sitter här och tvingar i mig en klementin som är jättesur. Kunde nästan lika gärna ha varit en citron.

Idag har jag “stämplat in” för första gången i mitt liv. Lite tufft faktiskt. Jag känner mig så stolt. 🙂 Man stämplar in när man kommer till jobbet, man stämplar ut när man går på lunch, man stämplar in igen när lunchen är slut och man stämplar ut när man går hem. Jag har inte rikitgt vant mig vid det än så jag lär glömma det många gånger innan det blir en vana.

Jag har för övrigt egentligen ingen aning om vad jag ville säga med det här inlägget… 🙂