Ett litet bekymmer mindre

Vilken lättnad! Inte så stor men den gör sig påmind! Jag har legat lite efter med inlämningsuppgifterna i webbdesignkursen nu i några veckor. Nu har jag iallafall lämnat in den första uppgiften…ungefär 4-5 veckor för sent. Inte försent utifrån handledarnas perspektiv, eftersom kursen inte har några fasta inlämningsdatum, men enligt min egen, allt för ofta, tidsoptimistiska planering.

Nu är nästa steg att läsa på mer om PHP för att kunna pilla ihop nästa uppgift som var ganska omfattande vid första ögonkastet. Förhoppningsvis ska det inte behöva ta 5 veckor till. Men jag behöver ta mig tid att läsa så det är ju tur att TPB-rättegången snart är över…åtminstone livesändningarna. 🙂

Andra bloggar om: , ,

Söndag kväll…

Jag har tidigare frågat mig varför det är månda oftare än fredag, varför man måste köpa månadskort oftare än man får lön och varför det alltid är utgifterna som lägger sig på hög och aldrig inkomsterna? Dagens fråga är varför det är söndag kväll oftare än fredagseftermiddag?

Nåja, ingen idé att wajna över det. Nu är helgen slut. En ny vecka börjar imorgon med träning på förmiddagen. Jag är ganska nöjd med helgen ändå. Den har inte varit så händelserik men iallafall lite produktiv. Har ägnat mig lite åt tvätt, installation av skrivare, utkonkning av sopor och liknande. Och icke att glömma: SQL-kodning. Har nu efter ett par veckors söl satt igång med första inlämningsuppgiften i databasgränssnittskursen. Det känns skönt.

Igår gjorde jag nåt som jag hade lovat mig själv att inte göra. Jag tog hem en skräpig, och då menar jag skräpig, telesync av Twilight. Färgkvaliteten var så dålig att alla karaktärerna i filmen kunde ha varit vampyrer. Så där utmärkte sig inte Edward Cullen särskilt mycket. Men jag tyckte om filmen ändå och ser fortfarande fram emot DVD:n. Jag verkar vara inne i en vampyrperiod nu. Blev jättesugen på att se en massa vampyrfilmer som Underworld, En Vampyrs Bekännelse och Queen of the Damned. Mums! 🙂

Andra bloggar om: , , , ,

On edge…

Det har nu gått ett par veckor sedan A skrev sina senaste tentor. Vi har båda varit lite nervösa sen dess. Både på gott och ont eftersom resultatet antingen innebär att vi kommer att få leva med ansträngd ekonomi i ytterligare två månader till, alltså till nästa tentaperiod, eller att våran kassa ekonomi äntligen löser sig. Allt beroende på tentaresultatet.

Det hela ställdes lite på sin spets igår och gjorde väntan om möjligt ännu mer spänd. Ett av resultaten kom tillbaka, negativt. Det var den tenta som A upplevde som den som gått sämst. Den andra han skrev tyckte han kändes väldigt bra. Men den känslan är bland det mest svekfulla som finns, det känner nog alla igen som skrivit tentor ett flertal gånger. Vi försöker båda att inte ta ut något i förskott och vi planerar verkligen inga lyxigare inköp än mat, men vi hoppas ju båda att det äntligen ska bli ett slut på det här!

Ett tentaresultat kvar. Så nära men samtidigt ändå så långt bort…

Andra bloggar om: , , ,

Smashing!

Som A så fint uttryckte det när jag berättade om mina otroliga resultat alldeles nyss.

OBS! I det här inlägget pratar jag en del om webbprogrammering så den inte som är inte intresserad av det behöver inte läsa. 😉

Nu har Webbdesign – Databasgränssnitt-kursen börjat och jag har ägnat kvällen åt att se till att jag har access till högskolans SSH-server, MySQL-server och PHP-server. Allting har gått som på räls tills jag provade det första PHP-skriptet. Då fick jag bara meddelandet “Forbidden” på min lokala webbplats på DatainstitutionenHIS. Det visade sig att institutionens webbserver inte hade tillgång till mina filer så då fick jag instruktioner om hur jag skulle ändra på det. Då försvann “Forbidden” men jag fick istället tre andra felmeddelanden.

Tack vare att jag läst lite programmering i mina dar och tack vare att lite av detta faktiskt gått in i min tröga skalle, så kunde jag snabbt härleda felen till det script jag hade skrivt. Där upptäckte jag att jag hade angett fel värde på en variabel så det var ju inte så konstigt att scriptet inte fungerade. Jag ändrade det och vips – det funkade och texten “Done!” visades i webbläsaren.

Jag kan annars bli väldigt lättfrustrerad när saker blir fel och börja leta på helt fel ställe. Jag var väldigt nära att skicka ett till mail till min kursansvarig med felmeddelandena. Tur att jag inte gjorde det för felet var ju rätt simpelt. Jag hade nog känt mig som en idiot om jag inte försökt själv först. Det gick ju bra så det var ju mycket roligare att kunna skicka ett mail tillbaka med texten “Det funkade!” 🙂

Nåja, detta är bara början. Jag har en känsla av att jag kommer att få många fler betydligt knepigare problem att lösa i PHP framöver…

Andra bloggar om: , , ,

Det andra livet eller “Hej och välkommen till Internet!”

Idag har jag provat Second Life första och troligen sista gången…i alla fall på ett tag. Kanske tar upp det igen när jag är 65, skrynklig och uttråkad och har all tid i världen.

Jag hade egentligen inga planer på att ens prova Second Life. Jag var helt enkelt inte särskilt nyfiken på det alls. Men så föreslog kursansvarig i IKT-kursen som jag läser på distans, att alla kursdeltagare skulle prova att träffas fast ändå inte, nämligen i Second Life. Så idag skaffade jag ett konto och laddade ner programvaran och loggade in.

En helt ny värld öppnade sig för mig. Det var ingen jätteupplevelse så där på direkten. Men jag blev faktiskt lite imponerad när H (kursansvarig) visade mig runt och vi teleporterade oss till olika platser. Vi besökte bl a en ö som Karlstads universitet (tror jag) bedriver engelsk-kurser via Second Life. Det är ju faktiskt en rätt bra idé. Distansutbildning med riktiga föreläsningar som inte innebär ljud- eller videofiler utan en gemensam plats för alla deltagande och social närvaro. Lite roligare än First Class också.

H visade mig också hur jag skulle göra för att ändra mitt utseende. Det var ett misstag för det var det som gjorde att jag blev helt betagen att välja mitt drömutseende. Hon visade mig även en gigantisk klädbutik där man kunde klicka och välja de plagg man ville ha. Det var också ett misstag för där sprang jag runt alldeles för länge och letade efter ett par Converse. Jag hade antagligen suttit där än för att färdigställa min outfit men magen knorrade och det var bara att lyfta rumpan och gå ut i köket för att laga middag.

Tur det för nu ska jag faktiskt göra ett aktivt val att inte bli beroende av något. Jag väljer härmed att inte fastna i Second Life. Det får inte ske för gör jag det så har jag inget riktigt liv kvar sen.

Jag fattar inte att folk har tid med sånt här men i samma ögonblick som jag först ställde mig själv den frågan så insåg jag också att jag redan visste svaret. Folk har inte tid med Second Life – egentligen. Men eftersom man kan stoppa in pengar i systemet (via en speciell valuta kallad Linden dollar) vilket folk också har gjort eftersom vissa har blivit rika på Second Life, så behöver man ju inte ens jobba. Det är ju perfekt!

Hur som helst så är det inget för mig. Folk får gärna roa sig med Second Life, jag tycker varken att det är rätt eller fel. Men det känns som att leva ett riktigt liv i den verkliga världen är tillräckligt komplicerat. Verkligheten gör sig ju påmind på ett eller annat sätt förr eller senare.

Andra bloggar om: , ,

Pin It on Pinterest