Swosch, sa det och så gick det en vecka till

Dagarna lunkar på här i Vancouver och sommaren börjar göra sig påmind. Har suttit och solat en bra stund ett par dagar i sträck nu. Vädret är underbart så det känns verkligen som att man åkt till rätt ställe.

På jobbfronten händer det dock inte så mycket. Jag är rätt lat för tillfället och så finns det ju alltid en del att göra i skolan. Har fortfarande inte hört något från Apple angående mina jobbansökningar men var på Apple Store Pacific Centre i tisdags, då jag fick touchpaden på min MacBook utbytt, och passade då på att fråga en kille som jobbade där hur länge man kan få vänta på att få höra något angående sin jobbansökan. Han sa upp till en månad men jag ska försöka ringa dom på måndag och fråga lite och typ påminna om min ansökan, så då kanske det händer något.

Måste ta tag i att söka andra jobb med men har liksom inte fått tummen ur. I övrigt har jag umgåtts en del med Michelle och hennes kompis Mike. Vi har druckit öl, pratat massor, kollat på hockey (Vancouver Canucks är nu ute ur slutspelet i Stanley Cup 🙁 ) och jag har varit och besökt huset där Mike bor och som han delar med fyra andra coola personer. Mike är musiker, spelar i flera olika band och är jättetrevlig, rolig och lätt att prata med. Tydligen är det väldigt svårt för kanadensiska musiker att göra karriär på sin egen musik. I princip alla de band som Mike är med i är cover-band av olika slag men skulle de vilja göra karriär med sin egen musik så skulle de inte tjäna något. Det finns ju visserligen en massa cover-band i Sverige med men det känns som att man i Sverige letar mer efter ny musik. Sen vet ju iofs inte jag vad som går att leva på och inte.

Jag har fått mycket beröm för min engelska också av flera personer som jag träffat och det är kul för jag trodde faktiskt att det skulle bli mycket jobbigare just med den biten. Jag har ju inte använt min engelska annat att än temporärt på många år, men jag antar att mycket engelsk kurslitteratur, Internet och engelskspråkiga filmer och tv-serier gör sitt. 🙂

Nu ska jag göra kaffe och sätta mig och plugga lite IT-säkerhet. Whohoo… Har huset helt för mig själv den här helgen eftersom Michelle, hennes döttrar och mamma är iväg på några dagars semester för att träffa Michelles bror med familj.

Andra bloggar om: , ,

Sorg och förtvivlan…men respekt till Färjestad

Igår var en svart dag i svensk hockey-historia…iaf för laget som jag håller på…dvs. Frölunda. Den sjätte och vilken också blev den sista finalmatchen i bäst av sju mellan Frölunda och Färjestad slutade inte helt oväntat med seger för Färjestad som därmed tog SM-Guldet. Frölunda blev praktiskt taget överkörda av Färjestad i början på matchen då dom gjorde tre mål i första perioden. Jag såg inte matchen så jag vet egentligen inte hur det gick till men tydligen tog Frölunda-spelarna sig själva i kragen efter det…eller så tog tränaren dom alla i örat för matchen slutade trots allt med bara 5-3 till Färjestad. Trots att jag tjurade hela kvällen igår så kan jag inte säga att Färjestad inte var värda sitt guld. För det är dom. I tre år i rad har dom sett sig besegrade och fått nöja sig med silver. 2003 och 2005 var det som bekant Frölunda som såg till att det blev så, så visst var Färjestadarna väldigt sugna på revanch. Grattis Färjestad! Och till spelarna i Frölunda vill jag bara säga att jag känner med er men ha förtröstan! Ni är fortfarande bäst! 🙂

Idag ska vi ha personalfest här på jobbet för att avtacka våran optiker som snart gå i pension. Det ska bli trevligt. Har hunnit vara med på några personalfester redan. Bl.a. i julas och i samband med att en av våra andra medarbetare slutat. Det har varit mycket trevligt båda gångerna och det märks verkligen att vi har ett väldigt kamratligt klimat på våran arbetsplats. Det gör det också värt att pendla hit de två timmarna varje dag för det är ju trots allt inte bara pengarna som räknas…även om det är störtskönt att slippa bekymra sig för räkningar ett tag framöver. Trivs man inte på sin arbetsplats kan ingen lön i världen (tror jag) ersätta ett bra arbetsklimat.

Imorse försov jag mig för övrigt. Vaknade kvart i sju och kunde inte ens komma ihåg att jag hört mobilen tjuta vid halv sex. Fick lite brådis och kom till jobbet en timme försent. Inte så farligt även om det var onödigt eftersom det går på min flextid och jag tycker nog att den flextiden jag tjänat ihop än så länge kan användas till roligare saker än att sova bort. Så himla jobbigt är det ju inte att gå upp halv vid sex varje dag…eller? 😉

Nu är det lunch! *hungrig*

Äsch…

Verkar som om jag kan glömma biljetter till någon av finalmatcherna mellan Frölunda och Färjestad. De 1 300 biljetterna som fanns tillgängliga för allmänheten sålde tydligen slut på drygt en timme. Så går det när man snackar mycket men är mindre företagsam. Mitt vanliga problem med andra ord. 🙁

Final

Från att i typ mitten av semifinalsomgången ha legat under med 1-3 i matcher är nu Frölunda i FINAL! Som sig bör! Linköping fick smisk, precis som väntat och nästa vecka börjar finalerna med bäst av sju (antar jag) mot Färjestad. Även i år får då Frölunda chansen att sopa isen mot Färjestad men jag kan tänka mig att Färjestad är ganska sugna på revancsh från förra årets utklassning. 🙂 Jag, i egenskap av Frölunda-supporter, ser iaf fram emot finalen med förtjusning. Man kanske till och med kan prestera ett försök att få tag på biljetter på någon av hemmamatcherna.

Imorron ska jag på damsittning i Skövde med mina gamla studentkompisar. Damsittning innebär, för den som inte vet, att man i egenskap av dam, alltså flicka, tös, tjej, kvinna, tant eller kärring tar på sig något fint, går till kårhuset Boulogner och joinar ca 100 andra damer även dom fint klädda (dvs inte overall, även om overall är fin) och äter en god middag i Stora salen och tittar och lyssnar på underhållninig från husets herrar. Så fungerar det nämligen. Damsittningen arrangeras av herrarna, eller killarna i Sexmästeriet och herrsittningen arrangeras av tjejerna. Jag har faktiskt aldrig varit på damsittningen fastän jag bott i Skövde i typ fem år. Det har alltid kommit något i vägen och jag har helt enkelt inte orkat engagera mig i varken herrsittningen som arrangör eller damsittningen som gäst. Men i år ska det alltså ske.

Nu blir det morgonfika.

Ännu finns det hopp

Det har gått lite trögt för Frölunda i semifinalen mot Linköping. Det började bra med att dom vann den första matchen i bäst av sju men efter det vann Linköping tre matcher på raken. Vändningen kom dock i söndags när Frölunda vann på hemmaplan och även på bortaplan igår. Nu står det 3-3 i matcher och den sista och avgörande matchen är imorgon – på hemmaplan, vilket är en mycket bra förutsättning för att Frölunda ska kunna och troligen kommer att gå till final. En annan faktor som påverkar är ju så klart Linköpings grisiga spel. I söndags var det inte vackert och inte heller igår. Fortsätter Linköping på det här sättet kommer morgondagens match inte bli svår för Frölunda. Jag skulle så gärna vilja gå dit och kolla. Trist att man inte känner någon i Götet som är så intresserad av hockey.

En annan sak som jag irriterat mig på på sistone är debatten om att Svenska fotbollslandslaget borde bojkotta Fotbolls-VM p.g.a. att detta jippo skulle främja prostitutionen i Tyskland. Jag är själv inte ett dugg intresserad av fotboll, jag tycker det är tråkigt och fullständigt ointressant men jag kan ändå inte låta bli att reta mig lite på den här debatten. Jag frågor mig själv precis samma fråga som jag häromdagen hörde någon ställa på radiosporten, d.v.s. varför är det alltid idrotten som ska gå i spetsen för såna här frågor? Är det inte det vi har våra politiker till?

Jag vill å det bestämdaste säga att jag naturligtvis inte på något sätt förespråkar prostitution. Jag tycker det är hemskt och sorgligt att det överhuvudtaget finns och att kalla det ett yrke är fruktansvärt lamt och bara ett sätt att förtränga problemet, enligt min mening. Men det här är en lagfråga, inte en sportfråga. Jag tycker att svenska politiker inom EU:s samtliga beslutande organ ska arbeta hårdare med dessa frågor och försöka vända opinionen i Europa, för uppenbarligen är vi i Sverige ganska ensamma om våra lagar mot, och även våran inställning till prostitution, varför en bojkott mot Fotbolls-VM lär bli än mer verkningslös. Jag tror inte att arrangörerna bryr sig mer om Sveriges deltagande än något annat lands deltagande, snarare mindre. Vad är det som får oss att tro att vi är så himla viktiga hela tiden? Och vad kan man förvänta sig av en bojkott av Fotbolls-VM? För det är väl ändå ingen som inbillar sig att Tyskland plötsligt ändrar sina lagar gällande detta bara för att lilla plutt-Sverige inte vill vara med och spela fotboll med dom andra barnen?

Ärligt talat, det här är fel approach. Men när jag ändå är inne på det här ämnet så tänker jag spinna vidare lite på det och ställa frågan om andra idrottsevenemang som exempelvis OS. Jag ska inte säga att jag vet att det är lagligt med prostitution i Grekland eller Italien, men låt oss för en stund anta att det är det, varför bojkottade isf inte Sverige OS i Atén eller OS i Turin nyligen? Vad är det egentligen som skiljer ett sportevenemang från andra sportevenemang när folk uppenbarligen kommer till skada? Varför är vi inte konsekventa med våra åsikter? Eller är det helt enkelt så att fotbollsspelare har lägre moral än andra idrottare och att det helt enkelt säjls och köps fler sexuella tjänster under fotbollsevenemang? Jag vet inte riktigt om jag tror på det. Det stinker dubbelmoral här!

Naturligtvis är prostitution fel och ska bekämpas men det är tyvärr ett mycket mer omfattande arbete än att bara säga nej till Fotbolls-VM. En bojkott av ett land i miniriotet räcker inte. Det måste till mer resurser men framför allt måste Europas invånare ändra sin inställning till problemet.

Så, nu har jag skrivit av mig lite. Dax å jobba. 🙂

Edit: Jag har nu forskat lite i frågan gällande Greklands lagstifning gällande prostitution. I Grekland är prostitution laglig men väldigt strängt reglerad. Huruvida det är egentligen är bättre för de inblandade (jag väljer här ordet inblandade hellre än kvinnor eftersom det inte endast är kvinnor som är prostituerade) tänker jag inte spekulera i. Min uppfattning gällande bojkott av sportevenemang är densamma. Om vi ska få något gehör så får vi allt se till att vara konsekventa. Jag vill också påpeka att det egentligen inte är en bojkott som jag ställer mig tveksam till, tanken är nog bra, men jag hyser inget hopp om att prostitutionen/traficingen minskar enbart p.g.a. en bojkott från Sveriges sida.

Pin It on Pinterest