Filminspelning och nya vänner
Igår var det två veckor kvar tills jag flyger hem till Sverige igen. Det är inte precis meningen att tjata om det. Blir mest väldigt sentimental av att tänka på det själv men det är ju trots att oundvikligt eftersom det präglar min tillvaro här väldigt mycket.
Vad som är väldigt underbart är i alla fall att jag fortfarande träffar nya människor hela tiden. Jag vet inte om det är för att jag är ute så mycket mer här än hemma eller om det bara tillhör ödets nyck att finna så flera nya vänner den sista tiden jag är här. En av dessa nya bekantskaper är Dave som jobbar inom kanadensisk filmindustri (!). FIlm är något som jag kan ägna hur mycket tid som helst att prata om, och glo på inte minst, och Dave bjöd med mig att hänga med till New Westminster i söndags för att titta på när några av stuntscenerna för filmen This Means War spelades in. Även om man inte såg så mycket, eftersom vi inte fick stå särskilt nära själva inspelningsplatsen, så var det helt klart en upplevelse att få se alla engagerade människor och hur minutiöst de planerade varenda tagning. Vi var där i nästan två timmar och under den tiden hade totalt 4 tagningar gjorts så det tar sannerligen tid att preppa inför varje tagning. Vi fick i alla fall höra lite pang pang och hur se hur bilar körde fort och tvärnitade och hade sig. En av de första sakerna jag såg när vi kom till inspelningsplatsen var en kvaddad bil som låg upp och ner, strategiskt utplacerad på en parkeringsplats. 😛
Regissören för filmen var McG som också regisserade Terminator Salvation, Charlies Angels 1 & 2 och en hel radda tv-serier och Dave pekade ut honom bland alla människor på inspelningsplatsen. Han är ingen jag precis känner igen, även om jag gillar Terminator Salvation och Dave berättade att han tydligen har ett extremt hett temperament. Det är alltså inte en person man knallar upp till och säger “Hej, jag är ett fan!” 🙂
Det blev inte heller några bilder tagna från inspelningen, jag hade kameran med mig men vågade faktiskt inte prångla upp den i risk för att reta upp fel personer. Sen fanns det inte så mycket att ta kort på egentligen eftersom vi stod en bit bort från all action.
På lördagen var vi ute ett helt gäng på 10 personer och röjde järnet på Woody’s. Det var helt sjukt roligt. Bandet som hade spelat där på fredagskvällen hade ställt in (!) aå scenen var helt tom. Det tog inte speciellt lång tid innan folk kom på att den var väldigt rolig att dansa på så nu vet även jag hur Woody’s ser ut uppifrån scenen. 🙂
Hade tänkt börja packa lite idag men har ännu inte fått något gjort. Börjar få ont i halsen vilket är väldigt störande. Om det är något jag inte vill så är det att spendera de två sista veckorna här med att vara förkyld. 🙁
Andra bloggar om: Film, Filminspelning, McG, Terminator Salvation, This Means War, Woody’s Pub Coquitlam
Stanley Park, var det tänkt…
Åkte downtown en sväng för att fota lite i Stanley Park eftersom det varit så fint väder idag. Men jag kom aldrig så långt eftersom jag fastnade i butiken Charlies Music City på Granville St. Det är en farlig affär. De har alldeles för mycket film och musik, mer än vad som kan anses vara hälsosamt…i alla fall för mig. Billigt är det också. Inte bra. 🙂
Kom i alla fall hem med dessa filmer:
- X-Men Origins: Wolverine
- Underworld: Rise of the Lycans
- The Fifth Element
- Final Fantasy: The Spirits Within
- Sleeping with the Enemy
- Working Girl
Senast jag var där var i juli, då T var på besök, och då blev det dessa:
När jag var färdig med mitt shoppande var det lite väl sent att bege sig till Stanley Park eftersom solen började gå ner. Får hoppas på att vädret håller i sig lite så att jag kan åka dit någon annan dag rätt snart. Hösten börjar ju närma sig…vilken iofs är väldigt vacker att fota. Ännu finns det tid…men igår var det tre månader kvar tills jag åker hem och ännu inte vet om jag kommer tillbaka efter jul eller inte. Allt beror på det ännu icke-existerande jobbet.
Andra bloggar om: Charlies Music City, Film
The business behind getting high
Sitter just nu och skriver på en filmanalys av filmen The Union – The busniess behind getting high. Är man lite rebellisk och inte litar på politikers och etablissemangets mangel om droger och i synnerhet cannabis, som nog fått utgöra orsaken till USA’s största krig mot droger i landets historia, ska man definitivt se den filmen. Om man däremot tycker att kritiskt tänkande är lite jobbigt och därmed inte vill se det som filmen tar upp vilket troligen är det närmaste sanning som hittills finns att se angående cannabis, så kanske man ska låta bli.
Den första uppgiften i kursen Digital Videoproduktion innebär hur som helst att göra en filmanalys av en film i samma genre som man sedan ämnar producera sin egen film inom, vilken utgör en av kursens examinationsuppgifter. Jag har än så länge inga idéer till min egen film men det ordnar sig. En dokumentär borde vara relativt enkel att producera…om något…vad som helst. 🙂
Andra bloggar om: Cannabis, Digital Videoproduktion, Film, The Union
Påskafton, savvy?
Så var det påskafton igen. En sån där dag då man äter en massa mat och blir snuskigt mätt. För några timmar sedan fixade vi iordning lite tidig måskmiddag här hemma med sill, potatis, gravad lax, varmrökt lax, ägghalvor och påskmust så klart. Smaskens! Men som vanligt med sådan mat blir man alltid mätt lika plötsligt och abrupt varje gång, precis som att man inte väntat sig det. Nu var det typ fyra timmar sedan vi åt och jag är fortfarande mätt så att det räcker och blir över. Hur ska middagssteken få plats?
Nu ska jag ta mig ett glas påskmust till och sätta mig och fortsätta med Pirates-of-the-Caribbean-marathon som femman så fräckt inledde igår med den andra av tre filmer (!). Det gjorde ju så klart att man ville se den första direkt efteråt eftersom de inte verkade tycka att det vore en bra idé att visa alla filmerna i ordning tre kvällar i rad. Vi kollade därför på den första på dvd sent igår kväll och nu är det dags för den tredje. Savvy? 🙂
Andra bloggar om: Pirates of the Caribbean, Påskafton, Påskmat
Major update
Nu har det återigen gått någon vecka sedan jag bloggade senast så nu är det dags för lite uppdatering, tycker jag. Under veckan som gått har jag fått undan allt skolarbete som legat och hängt över mig de senaste veckorna. Jag tänkte att jag skulle lägga upp i alla fall ett par av de Flash-filmer som jag gjort här på bloggen till allmän beskådan och kanske lite feedback ifall jag har tur. 🙂
Jag har också kommit igång ordentligt med träningen vilket är riktigt roligt. Även om det ibland är lite jobbigt att komma iväg till gymmet, så kommer jag ändå iväg och jag känner mig så nöjd när jag sen kommer hem. Jag kör dessutom på hårdare nu än innan och det känns som att tiden det tog att bli av med det värsta flåset i början gick över ganska fort och jag kunde börja öka takten i konditionspasset och tyngderna i styrketräningen. Nu ska jag bara se till att fortsätta träningen och var envis och gå dit även om jag inte alltid känner för det.
Den 22:e januari är det begravning för min kusin Charlotte som nyligen gått bort i bröstcancer. Trots att vi inte stod varandra så nära och trots att man nu hunnit vänja sig vid tanken, så är det fortfarande så svårt att förstå att hon inte finns mer. Jag ser inte fram emot begravningen, det gör man väl aldrig för visso, men den här begravningen borde egentligen inte behöva äga rum ens.
Något betydligt mer glädjande är att min yngsta kusin fick sitt barn för några dagar sen. Det blev en pojke…till, eftersom hon hade en son sedan tidigare. I all sorg för en förlorad familjemedlem finns det i alla fall något att glädjas över.
Andra bloggar om: Begravning, Bröstcancer, Sorg