Så typsikt av mig att stava typiskt typsikt

Jag vet att jag sagt att jag inte skulle börja uppdatera den här bloggen förrän efter nyår eller så men nu är jag frustrerad på min gamla blogg. Anledningen till att jag beslutat mig för att byta blogghotell är av samma anledning som jag nu uppdaterar den här bloggen av ren frustration. Jag kommer inte åt min nuvarande blogg. Den är så otroligt långsam ibland.

Under tiden som jag inta använder denna bloggen kontinuerligt så håller jag på att lägga in alla gamla inlägg som jag skrivit på mina två tidigare bloggar. Jag vill gärna ha allt på samma ställe men det tråkiga med detta är att alla kommentarer inte följer med. Hade det gått att ändra datum då kommentarer läggs in så hade det varit möjligt men det verkar inte gå. Dock så finns det inte särskilt många kommentarer på de inlägg jag skrivit på min förra blogg, alltså den som är så otroligt trög. Däremot hade jag fler kommentarer på min första blogg på blogg.se. Anledningen till att jag helt enkelt inte bara gick tillbaka till den är att startsidan på blogg.se ser ut som en ripp off på Aftonbladet.se. Usch och fy!

Jaha, nu verkar det som att webbläsaren äntligen kunnat ladda bloggen. Dags att lägga in gamla inlägg!

Mors och på återseende!

Nystädat

Eftersom lilla Å kommer hit ikväll och frossar i kanelbullar och cappuchino så kändes det som att lite städning var på sin plats. Tror inte det har gått så väldigt lång tid sedan vi städade den här gången men det syntes tydligt att behövdes. Det lägger sig verkligen rejäla dammråttor under vissa möbler otroligt snabbt. Och i badrummet hinner det inte heller gå så lång tid innan man ser hur det samlats damm, smuts och äckel lite överallt. Nu är i alla fall badrummet bra städat och resten av lägenheten har dammsugits och mattor har skakats.

Å har inte hört av sig ännu aå vi vet inte riktigt när hon kommer men nu ska jag sätta mig och slappa en stund.

Rosa bandet

Det är mycket prat och reklam och allt möjligt kring Rosa Bandet och bröstcancerforskningen just nu. Det är väl i och för sig bra men jag kan tycka att det hade varit minst lika bra ifall uppmärksamheten och stödet för barncancerforskningen hade varit minst lika bra om inte bättre. Jag är visserligen kvinna men jag är inte särskilt rädd för att få bröstcancer. Det är som med alla andra faror i världen, man kan inte går runt och vara rädd hela tiden.

Jag har dock dragit mitt lilla strå till stacken för även om det här inlägget kanske luktar lite, lite cynism så tycker jag så klart att den här frågan är viktig. Jag har därför köpt film. Ja, faktiskt. På Discshop.se har man valt ut några titlar där 3 kr per film går till Rosa bandet-kampanjen. Jag köpte “En ung Jane Austen”, “Romeo & Julia – Speical Edition” och “Stolthet och fördom” (tv-serien). Det var filmer som jag ändå satt upp på min DVD-önskelista så det var ju jättebra att jag kunde köpa dom extra billigt och samtidigt göra lite nytta. 🙂

Har precis duschat och ska gå och klä på mig. Sen ska jag göra frukost åt A. Han fyllde ju år igår men vi hann inte fira det så mycket då men lite födelsedagsfrukost i efterskott ska jag fixa i alla fall. Det blir stekt bacon med ägg, rostat bröd, kaffe och juice. Tanken är att vi ska fira lite mer nästa helg. Då ska vi hem till hans föräldrar och A och två av hans kompisar ska brygga öl tillsammans med A’s föräldrar som är väldigt nyfikna på hur man gör. Usch, nu fryser jag. Dags att klä på sig.

Ljuset i tunneln

A ringde precis och berättade att han trodde att det gått bra på tentan i matte som han just skrivit. Nu är det bara våndan kvar, d v s några veckors väntan och ovisshet om hur tentorna verkligen gått. Jag tror att tentan som A skrev i måndags antagligen är det största frågetecknet av dom tre. Han var väldigt osäker på den men vi håller tummarna så hårt vi orkar. Hur det än går med den så har han i alla fall en back up-plan som går ut på att räkna med poäng från färdiga labbar och uppgifter och sånt. Ber han dessutom om att få en extra uppgift i en viss kurs så borde saken vara biff.

A skulle hem och söka pengar från CSN nu och jag försöker att inte gå händelserna i förväg men jag kan inte riktigt låta bli att dagdrömma lite om att få shoppa loss i slutet av nästa månad. Om allt går som det ska med tentor och CSN och allting så borde vi kunna slå runt på stan ganska bra, båda jag och A. Det skulle vara riktigt mysigt och roligt. För att inte tala om att kunna göra oss av med den där hemska avstämningsräkningen från elbolaget så snabbt som möjligt. Gud, så skönt det hade varit…

Vad som också skulle vara riktigt mysigt vore att inte behöva oroa sig över julklappar till nära och kära också. Jag har i och för sig börjat fundera lite på julklappar som man kan göra själv men om hela vårat ekonomiska antiklimax reder upp sig så kanske jag kan göra dom julklapparna iallafall.

Mera Narnia!

Nu gör jag ett försök till med inlägget jag skrev igår men som jag så snopet råkade slarva bort.

Snart är det tre år sedan den första Narnia-filmen “The Chronicles of Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe” hade premiär på biograferna. Jag har aldrig läst böckerna som barn men hade dock sett den gamla TV-serien som brukade visades runt jul när jag var liten. När trailern för den första filmen började visas på TV och lite varstans blev jag inte det minsta sugen att gå och se filmen. Jag hade nämligen en del förutfattade meningar om den. Bl a så kändes det som att filmen skulle vara precis lika Disney-tillrättalagd, precis lika Disney-dubbelmoralisk och framför allt precis lika Disney-sliskig som de flesta andra Disney-produktioner brukar bli.

Det jag också kände när jag såg trailern, även om jag inte fick något konkret bevis för det, var att filmen skulle vara stuvad med datoranimerade figurer från början till slut. Jag har inget emot datoraninmationer när dom är snyggt gjorda och när man inte ens tänker på att dom finns där. Jag är en riktig filmofil och jag vet att det i vissa fall är svårt, ja, i det närmaste omöjligt, att göra en bra effekt om inte datoranimationer används. Men vad jag inte tycker om är när dom är så dåligt gjorda att man tydligt ser precis vad som är animerat och inte samt då man animerar saker som faktiskt inte behöver animeras i alla lägen. Vatten och eld exempelvis. Då rasar hela min illusion och då tycker jag att en film, som kunde varit bra, genast blir riktigt dålig och jag får enorma svårigheter att leva mig i den.

Så allt jag tänkte när jag såg trailern på TV eller på bio var “Suck!” och “Orka!” och liknande saker. Samma sak hände mig då den andra filmens trailer “The Chronicles of Narnia: Prince Caspian” började visa sig.

Men för bara ett par veckor sedan fick jag för mig att jag nog skulle läsa böckerna om Narnia trots allt. Nu har jag kommit en bra bit på väg. Har på under två veckor läst klart “Min morbror trollkarlen” och “Häxan och lejonet” som ljudböcker och håller nu på med “Hästen och hans pojke”. När jag hade läst klart “Min morbror trollkarlen” kunde jag inte hålla min nyfikenhet i styr längre. Jag laddade ner båda Narnia-filmerna förra helgen och hade ett litet privat Narnia-marathon. A tittade på annat men jag fastnade direkt. Jag blev kär, skulle man kunna säga. Nåja…kanske inte riktigt men när jag såg filmerna så insåg jag hur mycket jag faktiskt tycker om sagoberättelser. Även om jag inte har så mycket till övers för den typen som Disney brukar producera så älskar jag att kunna försvinna in i en saga emellanåt, även som bok men en bra sago-film är nästan det bästa. Jag tycker väldigt mycket om det som man skulle kunna kalla kostymfilmer men det beror väldigt mycket på upplägget. Alla kostymfilmer är ju verkligen inte sagor.

Så jag har fått äta upp mina fula ord om Narnia-filmerna och nu vill jag ha mer Narnia! Tyvärr kommer inte nästa filmer “The Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader” och “The Chronicles of Narnia: The Silver Chair” förrän 2010 respektive 2011 så jag får ge mig till tåls ett tag till. Jag tror dessutom att en av orsakerna till att jag tyckte så mycket om Narnia-filmerna trots allt, var att jag inte hade några som helst förväntningar på dom. Jag har varken hört någon hylla dom eller rata dom, jag har helt enkelt inte brytt mig. Ibland tror jag att det kan vara bra att låta bli att se en viss film då den har sin “prime time” så att säga och hellre vänta lite så att hela hysterin har lagt sig lite.