Halloween – Canadian style
Så har man firat Halloween, the Canadian way! Fast nu var det ju i och för sig nästan en vecka sedan. På lördagen blev vi, jag och Michelle, Line och Graham + några av deras bekanta, upplockade av en buss/truck/limo ute på vändplatsen precis utanför våra respektive hus. Vi var då utklädda och klara. Jag som ängel, Michelle som påfågel, Line och Graham som 70-talister/discofreaks och Lines vänner Charlie och Mimi som fet amerikansk turist respektive något som påminde om Lady Gaga. Vi åkte sedan in till stan där vi plockade upp en rad folk, minst lika tokigt utklädda som vi själva och laddade till max för en helkväll på Grand Villa Casino i Burnaby, dit vi till slut anlände efter drygt en timmes runt-cruisande downtown.
Casinos är ju inte precis min typ av ställe så det var svårt att få tiden att gå då bandet hade paus. Men i övrigt var det en väldigt trevlig kväll med middag i casinots restaurant och live-band i form av Hey Stewey som vi redan sett spela ett antal gånger men aldrig tidigare utklädda till bandmedlemmar i bland annat Kiss och Guns ‘N Roses. 🙂
När vi sedan skulle hem uppstod ett litet problem. Limon som skulle hämta oss och köra oss hem dök inte upp på utsatt tid så Line, som planerat hela kvällen, fick sätta sig och ringa runt som en dåre för att försöka få tag på limo-företaget och den förare som skulle hämta oss. Under tiden satt vi andra i hotelllobbyn och försökte få tiden att gå men det hann bli ganska segt. Till slut löste sig allting och en kille kom i en splitter ny limo och hämtade upp oss efter många om och men. Den var betydligt mindre och trängre än den vi åkt med till casinot tidigare samma kväll så det blev lite trångt trots att vi var knappt hälften till antalet än innan. Hem kom vi i alla fall och det var ju huvudsaken för några taxibilar gick det inte att få tag på den kvällen.
Dagen efter var 31:e oktober då själva Halloween-högtiden ägde rum och jag gick en stund tillsammans med Michelle, hennes mamma och båda döttrar och deras pappa, Michelles vän Katrin och hennes tre barn, runt i trailerparken och tittade på medan ungarna körde trick or treat-rundan och samlade på sig så mycket godis som de kunde bära.
Nu är äntligen Halloween över för den här gången och ja, jag ganska tacksam för det faktiskt även om det varit kul att fira Halloween på äkta nordamerianskt vis som omväxling. Men snart är väl Halloween minst lika stort i Sverige som här… Huuuh 🙂
Här kommer ett gäng bilder från helgen:
Andra bloggar om: Grand Villa Casino, Halloween, Hey Stewey, Trick or treat
Swosch, sa det och så gick det en vecka till
Dagarna lunkar på här i Vancouver och sommaren börjar göra sig påmind. Har suttit och solat en bra stund ett par dagar i sträck nu. Vädret är underbart så det känns verkligen som att man åkt till rätt ställe.
På jobbfronten händer det dock inte så mycket. Jag är rätt lat för tillfället och så finns det ju alltid en del att göra i skolan. Har fortfarande inte hört något från Apple angående mina jobbansökningar men var på Apple Store Pacific Centre i tisdags, då jag fick touchpaden på min MacBook utbytt, och passade då på att fråga en kille som jobbade där hur länge man kan få vänta på att få höra något angående sin jobbansökan. Han sa upp till en månad men jag ska försöka ringa dom på måndag och fråga lite och typ påminna om min ansökan, så då kanske det händer något.
Måste ta tag i att söka andra jobb med men har liksom inte fått tummen ur. I övrigt har jag umgåtts en del med Michelle och hennes kompis Mike. Vi har druckit öl, pratat massor, kollat på hockey (Vancouver Canucks är nu ute ur slutspelet i Stanley Cup 🙁 ) och jag har varit och besökt huset där Mike bor och som han delar med fyra andra coola personer. Mike är musiker, spelar i flera olika band och är jättetrevlig, rolig och lätt att prata med. Tydligen är det väldigt svårt för kanadensiska musiker att göra karriär på sin egen musik. I princip alla de band som Mike är med i är cover-band av olika slag men skulle de vilja göra karriär med sin egen musik så skulle de inte tjäna något. Det finns ju visserligen en massa cover-band i Sverige med men det känns som att man i Sverige letar mer efter ny musik. Sen vet ju iofs inte jag vad som går att leva på och inte.
Jag har fått mycket beröm för min engelska också av flera personer som jag träffat och det är kul för jag trodde faktiskt att det skulle bli mycket jobbigare just med den biten. Jag har ju inte använt min engelska annat att än temporärt på många år, men jag antar att mycket engelsk kurslitteratur, Internet och engelskspråkiga filmer och tv-serier gör sitt. 🙂
Nu ska jag göra kaffe och sätta mig och plugga lite IT-säkerhet. Whohoo… Har huset helt för mig själv den här helgen eftersom Michelle, hennes döttrar och mamma är iväg på några dagars semester för att träffa Michelles bror med familj.
Andra bloggar om: Musiker, Sommar, Vancouver Canucks
Fem dagar kvar
Idag är det söndag. Om fem dagar är det fredag och då börjar uppfyllandet av en dröm. Jag börjar bli lite stressad inför alla saker som jag vill hinna med innan jag åker. Jag ska börja packa imorgon i veckan som kommer ska jag fixa försäkring, ringa ett par samtal och förhoppningsvis hinna hem till mor och far en vända till för att träffa min bror och hans sambo som nu är i New York och som jag inte hann träffa när jag var hemma senast.
Igår hade jag en farväl-fest här hemma som blev väldigt lyckad, tyckte jag själv i alla fall. En massa underbara människor var här och det var väldigt trevligt, så trevligt att den sista gästen gick kvart över sex imorse. 🙂 Jag och A gick och la oss några timmar och gick sedan upp och förberedde nästa besök; A’s föräldrar som idag varit här på middag. Det blev italienska köttbullar med färsk pasta och saffrans- och apelsinglass till efterrätt.
Nu är vi båda sjukt trötta och ska strax krypa ner i sängen.
God natt 🙂
Andra bloggar om: Kanada, Nedräkning
Påskafton, savvy?
Så var det påskafton igen. En sån där dag då man äter en massa mat och blir snuskigt mätt. För några timmar sedan fixade vi iordning lite tidig måskmiddag här hemma med sill, potatis, gravad lax, varmrökt lax, ägghalvor och påskmust så klart. Smaskens! Men som vanligt med sådan mat blir man alltid mätt lika plötsligt och abrupt varje gång, precis som att man inte väntat sig det. Nu var det typ fyra timmar sedan vi åt och jag är fortfarande mätt så att det räcker och blir över. Hur ska middagssteken få plats?
Nu ska jag ta mig ett glas påskmust till och sätta mig och fortsätta med Pirates-of-the-Caribbean-marathon som femman så fräckt inledde igår med den andra av tre filmer (!). Det gjorde ju så klart att man ville se den första direkt efteråt eftersom de inte verkade tycka att det vore en bra idé att visa alla filmerna i ordning tre kvällar i rad. Vi kollade därför på den första på dvd sent igår kväll och nu är det dags för den tredje. Savvy? 🙂
Andra bloggar om: Pirates of the Caribbean, Påskafton, Påskmat
Julafton, Juldagen och Annandagen
Nu var det ungefär en timme sedan som klockan blev tolv och Annandag jul tog slut. För att summera det hela lite så är jag väldigt nöjd med hela julhelgen, även om den stundtals varit lite kaotisk.
Vi åkte i tisdags till mina föräldrar utanför Vårgårda, där vi spenderade ett par dagar innan julafton med diverse förberedelse som julbak och matlagning och umgänge med mina föräldrar och bröder och min yngsta brors fästmö M. Mina föräldrar väntar på att få sina fönster i hela huset utbytta så att de kan komma vidare med renovering av badrum, kök och vardagsrum. Det hela avstannar ju lite under julen så huset var lite upp och ner.
I år blev det färre julklappar än någonsin men jag tycker att det är rätt skönt eftersom man egentligen inte behöver så mycket prylar och det är lite jobbigt att konka hem allting tillbaka till Göteborg. Varken mina bröder, M eller min pappa hade köpt några julklappar i år så det var främst jag och mamma som stod för julklappsutdelningen. M och min yngsta bror hade däremot lagt lite pengar på presenter mot fattigdom, vilket är en rikitgt bra grej där den som vill ge bort en present, gåva eller julklapp kan köpa ett välgörande ändamål för en liten slant i mottagarens namn. Patetiskt nog minns jag inte exakt vad min välgörande julklapp var (det kan ha varit en riktig toalett i Vietnam, eller så var det någon annan som fick just den julklappen) och A fick ett antal vätskeersättningsdoser till ett land som jag patetiskt nog inte heller kommer ihåg. Väldigt bra tänkt i alla fall.
Förutom de välgörande julklapparna fick vi espresso-kaffe-bönor och jag fick en ny elvisp, presentkort på Lindex, Åhlens och Cyberphoto och en liten plastfigur från Final Fantasy som min bror spontanköpt i Japan.
På juldagen begav vi oss till Varnhem för mer julklappsutdelning. A’s familj hade slagit på stort och satsat på baktema. Jag fick två olika bakformar, några silikonmuffinsformar, och en presskaffebryggare. Tillsammans fick vi te, en hamburgerpress, en hushållsassistent (!) och en pannkakslagg. A fick dessutom en klippmaskin och en handgjord drickaback i trä. Många användbara grejer men jag är fortfarande lite i chock efter att ha öppnat hushållsassistenten…! Nu ska det bakas en jävla massa bröd!
Men först en god natts sömn…
Andra bloggar om: Hushållsassistent, Jul, Julklappar, Presenter mot fattigdom