Olycka

Fick precis reda på att A’s morfar trillat ner från taket på sitt hus och gjort illa ryggen. A’s föräldrar är på väg in till KSS nu för att invänta resultat från röntgen. Hoppas verkligen att inget i ryggen är brutet… *håller en tumme*

Allt gick bra. Jag lever!

Då var det gjort till slut. Tänk att något man gått och funderat på att göra så länge går så fort. Jag kom till piercingstudion och fick fylla ett litet papper med några frågor. Typ “Har du ätit under de senaste fyra timmar? Har du någon smittsam sjukdom? Har du lätt för att svimma?” osv. A var med som support men han fick inte följa med i piercingrummet. Det var lite mystiskt, tyckte jag. Jag tycker det borde vara upp till mig. Men killen som piercade menade på att ju färre folk desto bättre så då fick det väl bli så. Han verkade dessutom ganska snäll så jag släppte det hela.

Och det var inte så farligt. Han började med att markera med en penna på öronen var hålen skulle sitta. Sen använde han en klämma för att dra ut och spänna örsnibben lite. Sedan tog han han en nål och gjorde hål. Det gick snabbare än vad jag trodde men sved lite. Nålen byttes mot ett piercingsmycke och på den vägen är det. Det känns lite konstigt och ovant i öronen men det tar väl ett tag innan man vänjer sig. Nu ska det rengöras två gånger om dagen med en specialtvål. Jag fick erbjudande att komma tillbaka om ca 6 veckor så att dom kan se efter ifall piercingen läkt ordentligt och sen kan jag börja använda vanliga hörhängen.

Nu sitter jag på jobbet och vi ska snart ut och umgås lite utanför kontoret. Våra medarbetare från både Malmö och Stockholm är här inför en heldags internutbildning imorgon om ett nytt skärmläsarprogram. Hade tänkt överraska kollegorna lite och baka något gott inför morgondagen men just nu verkar det ju inte som att jag kommer att hinna med det. 🙁

Envis hosta

Träning idag igen. Gav lite mer idag. Gick i rask takt (ca 4,5 km/h) i 20 minuter + 5 minuters cool down. Sen gav jag mig på styrketräningsaparaterna för träning av mage och rygg. Körde 50 på varje. Jag märkte inget av hostan på hela passet. Inte förrän jag kom in omklädningsrummet igen. Då tog den lite ny fart. Inte så farligt men lite störande. När ska den ge sig?

Man ska ju inte träna när man är förkyld eller sjuk, det är ju självklart. Men hur dåligt är det att träna med lite hosta? Jag kanske borde låta bli tills den är borta helt och hållet. Men då vet jag ju inte hur länge jag ska behöva vänta. Och det känns inte som att den blivit värre sen de två gånger jag varit och tränat den här veckan. Tålamod, tålamod.

Ont i huvudet

Ända sedan lunchtid idag har jag haft en konstanthuvudvärk. Den håller i sig. Snart är det nog dags att börja knapra något för att få bukt med värken. 🙁

Spontanitet

I helgen insåg jag att jag borde vara lite mer spontan och göra lite fler spontana och crazy saker. Jag fick för några dagar sedan ett erbjudande av en annan Skövde-student att hänga med till Karlstad och Karlstad-studenternas bartömning på puben Bunkern. Jag tänkte då att jag nog iaf inte skulle hinna dit i någon vettig tid för det var nu i fredags och även om jag brukar flexa ut ett par timmar tidigare på fredagar så hade det nog ändå blivit rätt sent.

Men så kom det sig att jag i fredags fick en återbesökstid till läkaren som jag träffade i torsdags, eftersom vi då inte hann diskutera röntgenplåtarna och inte heller någon behandling. Dom lovade att klämma in mig mellen halv 3 och 3 så det var bara att slänga i sig lunchen, ta sitt pick och pack och åka från jobbet redan vid ett. Eftersom jag då lyckades komma iväg från jobbet så pass tidigt så bestämde jag mig för att göra nåt riktigt spontant och crazy och ändå åka till Karlstad. Så när jag var färdig på Hagas vårdcentral åkte jag direkt hem och packade rekordsnabbt, bokade tågbiljett rekordsnabbt, duschade rekordsnabbt och iväg bar det.

Oturligt nog för mig fick jag en kortisonspruta i armen vid läkarbesöket så någon alkohol blev det inte. Jag drack läsk hela kvällen men jag hade riktigt skoj iaf. Karlstad-studenterna visade sig vara ett riktigt glatt och festligt gäng och det var riktigt skön stämning på Bunkern. Kåren i Karlstad har tydligen gått i konkurs, vilket är riktigt synd. Ett kårhus är ju A och O för att bra studentliv men de goda Karlstad-studenterna slutar inte att festa för det. Jag har aldrig varit på någon “utlandsfest”, som studentfester så fint kallas när man åker till en annan högskola och röjer. Men jag insåg under helgen att man kanske borde göra det iaf någon gång innan man slutar plugga för gott. Nu är ju inte jag egentligen den sortens person som orkar vara onykter tre dagar i rad men det kanske är värt ett försök, vem vet. 🙂

Nu är klockan snart halv fem och det börjar dra ihop sig mot hemgång från jobbet minsann…