Sälen reunion

Idag är det väldigt tomt på jobbet. En kollega är mammaledig, en annan är ute och far och tre andra är i Herrljunga och visar grejer inför en stor upphandling för landstinget. Just nu sitter bara jag och L-O här och försöker sysselsätta oss. Hela lokalen är tyst förutom telefonen som ringer ibland.

Ska nog försöka gå relativt snart efter lunch och försöka ägna eftermiddagen åt lite ekonomi. Tänkte försöka mig på en gammal ekonomi-tenta i maj och har en del övertidstimmar att ta ut. Det känns rätt bra med ekonomin iallafall…tror jag… Det känns inte lika hopplöst som när jag faktiskt pluggade det för några år sedan. Både när det gällt matte och ekonomi så har jag alltid ifrågasatt varför det är på ett visst sätt. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men när man har haft lärare som inte kunnat förklara så bra så är det ibland svårt att bara acceptera något enbart utifrån argumentet “Det bara är så”. Nu känns det som att det är lättare att acceptera varför det är på ett visst sätt och sen utgå ifrån det.

Igår åkte vi – jag, A och M1 – till M1’s kusin och hennes man där vi hade en liten Sälen reunion. Vi åt god mat och drack vin och snackade om allt möjligt. Sen tittade vi på bilder från dagarna i Sälen. M1’s kusin hade släpat hem en projektor från jobbet. Tanken var god men vissa av bilderna såg underliga ut, naturligtvis var jag med på merparten av dom. Vitbalansen var lite extrem så på de bilder där blixten tagit mycket på huden såg det ut som att man hade någon jätteläskig hudsjukdom för huden var verkligen kritvit. Blek var en kraftig underdrift. Därför såg folk rätt så läskiga men roliga ut. Vi försökte rätta till det men det gick inte. Folk såg alltjämt ut som zombies. Trevlig och rolig kväll hur som helst.

Jag börjar tro att jag nog inte kommer kunna träna på några dagar…eller kanske veckor. Imorse råkade jag trampa snett på min väg ner för trapporna. Just då gjorde det hemskt ont. Sen gick det över lite grann och när jag kom ner till spårvagnen så kunde jag åter gå normalt. Men jag känner fortfarande av det. Det är så typiskt. Jag som precis kommit igång igen efter förkylningen…och så händer det här! Lär väl märka om det svullnar upp under dagen. Iså fall kan jag nog glömma allt vad träning heter på säkert två veckor. 🙁

Helgen som gick

Ja, så var det söndag kväll igen. Det känns som att det är den kväll som infinner sig oftast av någon underlig anledning. Känns inte som att det är fredag lika ofta t.ex.

Har ju inte bloggat nu på ett par dagar. I fredags var jag nästan medvetslös när jag kom hem. Hade bara sovit ca 4,5 timme natten innan och var dessutom och tränade på fredagseftermiddagen. Trots det så kraschade jag i sängen rätt sent, klockan var väl närmare midnatt iallafall.

I lördags var jag bjuden till en kompis E, vars kompis börjat sälja produkter för företaget Mary Kay. Det var trevligt. Vi fick prova en handkräm med bivax, den var riktigt slirig men skön. Ovanpå det smetade man in händarna med en pealing innehållandes små skärvor av persikokärnor som “slipade” bort döda hudceller. Sen tvättade man bort alltsammans och händerna blev faktiskt väldigt lena och fina. Inte minst naglarna.

Vi fick också prova hudvård i en trestegsserie som tydligen är Mary Kays “mirakelserie” och till slut faundation. Man kände sig rätt fin och fräsch när man gick därifrån.

Jag är ingen storanvändare av kosmetika egentligen. Hudkräm från Nivea, smink från diverse märken beroende på färg, nyans och kvalitet duger ganska långt för mig. Och visst är man lite sugen på att kunna spendera mer pengar på såna saker, men bara till en viss gräns. De produkter som vi fick prova på igår verkade väldigt bra men de var också väldigt mycket dyrare än till och med Åhlens där man egentligen betalar överpris på vissa saker. Får se hur jag gör med det där. E’s kompis skulle höra av sig gällande en lotion som jag var lite intresserad av men jag känner mig inte helt övertygad om att jag verkligen vill ha den…eller behöver den.

I lördags kväll hade vi lite förfest här, jag och A. Å, som nu var tillbaka från Budapest, M1 och hennes kompis J kom också. Vi rökte vattenpipa och spelade Jenga (stavning?) vilket var kul så där på halvfyllan. Sen tog vi oss tjejer, A gick på fest på annat håll, till Sticky Fingers och lyssnade på Firefox AK som absolut var bra live. Lite synd bara att ljudnivån var lite väl extrem samt att vissa av instrumenten hördes mer än vad dom borde.

Imorse var det lite segt att komma upp. Jag, A och M1 åkte ut till Bäckebol för att handla jord och tomatplantor. Tomatplantorna var slut eller totalt obefintliga så A ringde sin mamma och fixade tomatplantor till M1 som annars blivit helt utan. A’s mamma hade sen tidigare lovat att driva upp några plantor åt oss så det blev några till.

Nu är klockan som vanligt alldeles för mycket…

Allt gick bra. Jag lever!

Då var det gjort till slut. Tänk att något man gått och funderat på att göra så länge går så fort. Jag kom till piercingstudion och fick fylla ett litet papper med några frågor. Typ “Har du ätit under de senaste fyra timmar? Har du någon smittsam sjukdom? Har du lätt för att svimma?” osv. A var med som support men han fick inte följa med i piercingrummet. Det var lite mystiskt, tyckte jag. Jag tycker det borde vara upp till mig. Men killen som piercade menade på att ju färre folk desto bättre så då fick det väl bli så. Han verkade dessutom ganska snäll så jag släppte det hela.

Och det var inte så farligt. Han började med att markera med en penna på öronen var hålen skulle sitta. Sen använde han en klämma för att dra ut och spänna örsnibben lite. Sedan tog han han en nål och gjorde hål. Det gick snabbare än vad jag trodde men sved lite. Nålen byttes mot ett piercingsmycke och på den vägen är det. Det känns lite konstigt och ovant i öronen men det tar väl ett tag innan man vänjer sig. Nu ska det rengöras två gånger om dagen med en specialtvål. Jag fick erbjudande att komma tillbaka om ca 6 veckor så att dom kan se efter ifall piercingen läkt ordentligt och sen kan jag börja använda vanliga hörhängen.

Nu sitter jag på jobbet och vi ska snart ut och umgås lite utanför kontoret. Våra medarbetare från både Malmö och Stockholm är här inför en heldags internutbildning imorgon om ett nytt skärmläsarprogram. Hade tänkt överraska kollegorna lite och baka något gott inför morgondagen men just nu verkar det ju inte som att jag kommer att hinna med det. 🙁

Lite nervös

I tisdags beställde jag tid för att ta hål i öronen. Jo, det är sant. Jag har inte redan hål och har faktiskt heller aldrig haft det. Det är något som jag funderat på att göra väldigt länge men jag har aldrig kommit till skott. Men så pratade jag och A om det för några månader sen och jag sa att den dag jag gifter mig så vill jag ha bära örhängen och det har han tydligen kommit ihåg för i födelsedagspresent fick jag örhängen som matchade halsbandet som jag fick i julklapp.

 

 

 

 

 

 

 

Jag tvekade i säkert två timmar innan jag ringde till Tribe och bokade tid för håltagning. Det blir imorgon kl. 17 och sanningen är att jag är rätt nervös men samtidigt väldigt exalterad. Jag kommer att gå därifrån och se annorlunda ut och det kommer att vara på ett helt nytt sätt. Jag är lite rädd för att jag inte ska passa med hål men samtidigt så är det väldigt lätt att bara låta dom växa igen. Det som skrämmer mig mer är nog själva håltagningen egentligen. Senast någon (min pappa) satte en nål i mig så svimmade jag av…ja, jag vet inte om det var chocken av smärta eller vetskapen om att nålen satt i min armbågsled eller bara synen av det hela. A kommer att följa med som moralist stöd ifall en svimningsattack skulle infinna sig. Det känns rätt tryggt.

Sen tar det väl en 6-8 veckor innan hålen läkt så pass att man kan börja använda andra örhängen än dom som ingår vid håltagningen. Det ska bli skoj att handla fina örhängen. 🙂

Vår

Blå vårhimmel är så vacker!

Det här inlägget har jag både skrivit och postat med mobiltelefonen, dock inte den text som jag skriver nu. Det funkar lite så där. Pillade lite med det igår men det första SMS:et som jag skickade till bloggen kom inte med helt och hållet. Sen har det tagit säkert tre försök att få in ett MMS med både bild och text. Är fortfarande inte riktigt säker på vilket av försöken som faktiskt lyckades.

Den här bilden tog jag idag vid spårvagnshållplatsen på Stigbergstorget. Tyckte himlen var så fin.