En hel del tzatsiki senare…

Nu har jag vräkt i mig en del chips och stark tzatsiki! Det var gott men smakade inte så mycket som det brukar. Jag hoppas att vitlöken gör gott i alla fall. Nu ska jag snart krypa ner i sängen och lyssna lite på New Moon innan jag somnar. Började läsa boken efter att jag läst Twilight i våras men så övergav jag den eftersom jag inte riktigt orkade med inläsarens (Ilyana Kadushin) dryga amerikanska, men allra mest på grund av att jag tyckte att författaren (Stephenie Meyer) nästan tog död på romantiken i berättelsen då hon envisades med att låta Edward och Bella hela tiden tjafsa om vems fel det var att Bella hela tiden råkade illa ut. Det blev väldigt löjligt efter ett tag och jag orkade inte lyssna mig igenom ens de första kapitlen.

Nu har jag i alla fall gett boken en chans till även om jag fortfarande inte riktigt är nöjd med inläsarens sätt att läsa. Jag har tagit mig förbi de kapitel som jag tyckte var fåniga och boken har blivit allt bättre. Jag är ju så klart medveten om att Twilight-sagan i allra högsta grad är ungdomsböcker, ja, för att inte säga fjortisböcker till och med, men jag gillar vampyr-fiction och romantik som omväxling till thrillers så det gör inte så mycket att böckerna inte är skrivna för såna som mig egentligen.

Nu börjar förkylningshuvudvärken göra sig påmind igen så jag ska nog natta MacBooken och knata mot sängen.

Andra bloggar om: Ljudböcker, Stephenie Meyer, Twilight

En serie att sakna

Igår såg jag det sista avsnittet av sci-fi-serien Battlestar Galactica. Behöver jag säga att jag lipade som en sill? Jag både avskyr och älskar sorgliga och samtidigt vackra slut! 🙂

Serien fick enligt mig ett fint och väldigt värdigt avslut och man bjöds som tittare på spänning, dramatik och överraskningar i sann Battlestar Galactica-anda.

Jag kommer dock att sakna serien nåt oerhört. Den har ju hållit på i nästan sex år eftersom det har gått ganska lång tid mellan vissa av säsongerna. Ibland ett helt år och ibland har jag faktiskt varit beredd att överge serien då vissa avsnitt har varit helt uppåt väggarna och det känts som att de totalt tappat fokus på det som var bra med serien från början. Men jag kunde inte bara släppa serien och tur var väl det för mot slutet så tog det sig verkligen. Säcken knöts ihop allt mer, allt blev mer komplicerat än någonsin och karaktärer som man inte trodde skulle mötas igen, återförenades och hemligheter avslöjades.

För er som hittills inte sett slutet så tänker jag inte gå in på mer detaljer än så här. Och till er som övergett serien innan den tog slut, tänk om!

Den enda tv-serie jag köpt som DVD är den gamla australiensiska miniserien Bangkok Hilton med en ung Nicole Kidman och en nästan lika ung Hugo Weaving (Elrond, Agent Smith, V for Vendetta) i rolllistan. Men Battlestar Galactica är en serie som jag tror att jag kommer att ha glädje av längre fram i livet så det blir nog att inhandla den på DVD inom en inte allt för avlägsen framtid och sedan ha ett rejält Battlestar Galactica-marathon. Mumma. 🙂

Andra bloggar om: Battlestar Galactica, Sci-fi-serier, Science Fiction