Hur en iPhone kan försvinna och återvända på mindre än 48 timmar

Igår vid tolv-tiden på natten hade jag varit tillbaka i Sverige i exakt en vecka. Precis som jag räknade ner månader, veckor och dagar innan jag lämnade Kanada, verkar jag nu räkna efter hur länge jag varit tillbaka. Det känns som något slags tvångsbeteende som jag kanske borde sluta med men det är svårare än vad man tror att låta bli.

I vanlig ordning har jag inte heller bloggat på någon vecka, och det trots att jag har WordPress i iPhonen och allt. Jag har försökt vänja mig vid att vara tillbaka i detta kalla land, där någon precis som förra året bestämt sig för att importera vinter á la Sibirien. Det är grymt kallt! Usch! Ge mig vår!

Jag lovade för någon vecka sedan att berätta om vad som hände helgen för en och en halv vecka sedan, alltså bara några dagar innan jag klev på planet och åkte hem. Jag hade haft min iPhone i EN vecka när den så snöpligt och plötsligt och under något underliga omständigheter blev stulen en kväll på Woody’s. Vi var ett litet gäng på 6 personer som var och röjde en sista gång tillsammans innan min hemfärd. Vi turades om att hålla ett öga på våra grejer, alltså jackor och handväskor som låg i en hög på ett bord och vi gick aldrig alla därifrån samtidigt.

Precis innan stängningsdags då jag skulle gå och betala min tap i baren upptäckte jag att iPhonen, som jag noggrant stoppat i ett innerfack med dragkedja i handväskan, var borta. Jag vände så klart ut och in på väskan men luren var väck. PANIK, ÅNGEST och FÖRTVIVLAN! Jag berättade för bartendrarna vad som hänt och reaktionen var minst sagt förvånade miner och hakor i golvet. De lovade att hålla utkik och en av dem lovade till och med att personligen (!) köra hem den till mig ifall den skulle hittas men de försökte också trösta mig med att det ju trots allt bara är en telefon…vilket ju är sant…men ändå!

Ganska nere och deppig gick jag med de andra hem igen. Dagen efter, som var en söndag, var ju min avskedsmiddag på The Keg, som jag ska berätta om i ett annat inlägg och det kändes ju lite så där men jag bestämde mig för att inte låta en så trist sak som att bli bestulen få förstöra hela kvällen. Det gick faktiskt ganska bra. En av de som var med på middagen, Dave, tipsade om att jag skulle gå till Woody’s, puben där vi var på lördagskvällen, och be att få tala med managern eller ägaren. Han trodde sig nämligen veta att puben borde ha kameraövervakning och att man isåfall skulle kunna se vem som grävde i min väska och stal telefonen, vilket isåfall skulle leda till en polisanmälan.

Sagt och gjort, på måndagen eftermiddag åkte jag och Michelle, som hade en del ärenden att uträtta, tillbaka till Woody’s. Där visade det sig att personalen hittat en iPhone inne på toaletten så sent som SAMMA förmiddag. Jag fick därför förklara vad jag hade för bild som bakgrundsbild på min iPhone och förklara att det fanns bilder i telefonen som jag tagit på mig själv och de andra som var med på lördagskvällen, bland annat Michelle. Den iPhone dem hittat var MIN! Snacka om lättnad och lycka!

Eftersom jag så oväntat fick tillbaka iPhonen så behövde jag inte prata med ägaren och än mindre titta på några övervakningsband men jag är fortfarande vansinnigt nyfiken på vad som hände den där kvällen och vem som tog telefonen, för att sedan bege sig till Woody’s och lägga den på ett ställe där den snabbt skulle hittas. Det kändes nästan som att någon jag känner ville driva med mig. Jättekul…inte.

Jag är i alla fall väldigt glad och tacksam över att jag fick iPhonen tillbaka. Ibland har man mer tur än vad man förtjänar tydligen, för jag skulle ju aldrig ha lämnat min handväska utom synhåll egentligen. Folk har sagt till mig att jag själv måste ha lämnat kvar telefonen på toaletten men det kan jag intyga med mitt liv att jag inte gjorde. Två veckor innan denna underliga incident tappade nämligen min kompis Kathia sin iPhone i toaletten på samma pub! Med det i färskt minnet tänkte jag aldrig ens tanken att ta med mig telefonen till toaletten. Dessutom är Woody’s en pub som har öppet varenda dag och den hade hittats redan på lördagskvällen om jag själv hade glömt kvar den.

Andra bloggar om: , ,

WordPress för iPhone

Testar WordPress för iPhone med ett kort litet inlägg. Saknar att man inte verkar kunna se bilder i redan publicerade inlägg i redigeringsläget och att det inte visas någon lista med tags för att enklare lägga till dem i inlägget. Nåja, smidigt att kunna blogga “on the run” i alla fall. Kanske kan bli lite flitigare med bloggandet framöver till och med 😉

iPhone, baby!

iPhone, baby!

Ja, så har då även jag gått med i den inofficiella iPhone-klubben, med andra ord så har jag skaffat mig en iPhone 4. Eller givit in för monstret Konsumtion Frestelsson som brorsan varnade mig för. Överlag håller jag så klart med honom, folk och även jag, konsumerar på tok för mycket grejer men om jag ska vara ärlig så har jag nog aldrig köpt något som varit ganska dyrt och som jag sen inte använt tills att prylen ifråga antingen gått sönder eller helt enkelt slitits ut. Och jag kan ärligt säga att denna nya pryl kommer att användas…mycket.

Om man ska köpa en iPhone någonstans så är det när man är utomlands. I Sverige går det nämligen inte, så vitt jag vet, att köpa en Apple-lur som är helt olåst från någon operatör och jag har ingen lust att sälja min själ till någon av dom i minst två år. De vänner jag har som kör olåst iPhone i Sverige har importerat dem från bland annat England och här i Kanada är det bara att knalla in på närmaste Apple Store. Killen jag handlade av var väldigt hjälpsam, precis som alla jag hittills pratat med där och än en gång rev det i hjärtat av att inte ha fått chansen att jobba där. Men jag säger som Tony Richardsson: “Jag är int’ bitter” 🙂

Hur som helst så är jag hänförd av min nya leksak. Allt funkar supersmidigt. Har testat med den inbyggda förstoringen och skärmläsaren och det funkar riktigt bra. Det enda som är lite dåligt är att den äter ganska mycket ström. Eftersom jag börjar närma mig min data-limit på mitt mobila bredband så har jag använt iPhonen för att surfa ganska mycket via grannens WLAN; typ kollat mail, Facebook och sånt, och då går strömmen åt minsann. Jag kan inte heller ringa med telefonen ännu eftersom jag behöver ett mikro-SIM-kort så det får vänta tills jag kommer hem till Sverige igen. Kanske ska beställa det direkt från Telias webbutik dock.

Här kommer några bilder på min nya baby 🙂

Andra bloggar om: , ,

Det drar ihop sig

Bortsett från en hel del bloggande som varit relaterat till skolan har jag legat väldigt lågt med mitt bloggande den här våren. Det har inte precis varit medvetet, det har liksom bara blivit så. Men nu känns det som att det börjar bli dags att ändra på det för nu börjar det hända grejer.

Vad jag inte skrivit om tidigare är att jag i slutet på februari beställde flygbiljetter till Vancouver. I och med det fick jag även ett definitivt datum för resan. Det hade jag ju inte haft innan men den 16:e april, vilket är om knappt tre veckor, bär det av. Det känns helt overkligt. Jag tror inte att jag riktigt begripit det själv ännu. Jag gör så klart en del förberedelser, men jag har inte drabbats av någon allvarlig resfeber ännu. Kanske är det för att jag innerst inne är lite nervös…eller väldigt nervös, faktiskt. Jag åker ju på vinst och förlust. Hittar jag jobb eller någon slags sysselsättning att försörja mig på så kommer jag ju hem till Sverige igen i september som tidigast. Men om jag inte lyckas hitta något jobb kommer jag hem igen bra mycket tidigare än så. Jag hoppas så klart att allt ska gå bra och att det ska bli mitt livs äventyr och jag borde sluta oroa mig och ta det lite “chill”. Men gosh…

En dålig sak som skett är att det första jag måste göra när jag kommer till Vancouver är att åka till Apple Store vid Pacific Center. Min Mac är lite ledsen, inte väldigt ledsen, men ledsen så att det räcker för att klickfunktionen i touchpaden nästan helt slutat att fungera. Alla som har en MacBook Pro från åtminstone förra året eller möjligen sena 2008 vet att touchpaden inte har några knappar, den är snarare en stor knapp i sig själv. Jag har löst detta genom att aktivera “tap to click”-funktionen, d v s att klicka genom att trycka lätt på touchpaden. Liknar den funktion som även finns i Windows. Jag är inte helt förtjust i att behöva använda touchpaden på det sättet och att dra och släppa fungerar inte alls i nuläget och DET är irriterande.

Denna lilla defekt skulle lätt ha lätt ha gått på garantin om det inte hade varit för att A för några dagar sedan skrämde halvt ihjäl mig då jag, med en kopp kaffe i näven, var helt insjunken i en tv-serie och hade MacBooken ståendes på skrivbordet som vanligt. A petade mig i sidan och jag hoppade säkert en meter upp i luften OCH välte så klart ut en liten skvätt av kaffet över flera tangenter på min kära MacBook. Ingen större skada skedd just då, tangenterna och bakgrundsbelysningen fungerar fortfarande utan några som helst problem. Men om jag lämnar in MacBooken för service och reparation på en Apple Store och dem får se att det finns kaffe under tangenterna, vad ska dem inte tro att jag dragit för snyfthistoria då? De båda händelserna är helt skilda från varandra eftersom kaffeincidenten skedde EFTER att touchpaden började strula men det behöver ju inte spela någon roll vad jag säger. Om Apple kan avgöra att kaffet i teorin skulle ha kunnat påverka touchpadens funkationalitet så lär jag ju kunna glömma allt vad garanti heter.

Men jag tänker så här: touchpaden måste lagas och tangenterna som utsatts för kaffestänk skulle behöva rengöras undertill och jag kan ju ha riktig jävla tur att kaffet inte ens kommit i närheten av touchpaden under tangenterna så att Apple bestämmer sig för att det ena inte har med det andra att göra. Och om reparationen av touchpaden inte täckas av garantin så får jag väl betala reparationen och gilla läget. Datorn håller ju längre ifall jag väljer att laga den än om jag inte gör det och man kan ju alltid begära ett kostnadsförslag.

Deprimerande är det i vilket fall som helst, men vad göra? Shit happens. Min MacBook är lätt den bästa dator jag någonsin haft så det får det väl vara värt. Jävligt jobbigt att vara utan den under tiden den är inne för service bara. Hur ska jag överleva?

Andra bloggar om: , , ,

Julafton, Juldagen och Annandagen

Nu var det ungefär en timme sedan som klockan blev tolv och Annandag jul tog slut. För att summera det hela lite så är jag väldigt nöjd med hela julhelgen, även om den stundtals varit lite kaotisk.

Vi åkte i tisdags till mina föräldrar utanför Vårgårda, där vi spenderade ett par dagar innan julafton med diverse förberedelse som julbak och matlagning och umgänge med mina föräldrar och bröder och min yngsta brors fästmö M. Mina föräldrar väntar på att få sina fönster i hela huset utbytta så att de kan komma vidare med renovering av badrum, kök och vardagsrum. Det hela avstannar ju lite under julen så huset var lite upp och ner.

I år blev det färre julklappar än någonsin men jag tycker att det är rätt skönt eftersom man egentligen inte behöver så mycket prylar och det är lite jobbigt att konka hem allting tillbaka till Göteborg. Varken mina bröder, M eller min pappa hade köpt några julklappar i år så det var främst jag och mamma som stod för julklappsutdelningen. M och min yngsta bror hade däremot lagt lite pengar på presenter mot fattigdom, vilket är en rikitgt bra grej där den som vill ge bort en present, gåva eller julklapp kan köpa ett välgörande ändamål för en liten slant i mottagarens namn. Patetiskt nog minns jag inte exakt vad min välgörande julklapp var (det kan ha varit en riktig toalett i Vietnam, eller så var det någon annan som fick just den julklappen) och A fick ett antal vätskeersättningsdoser till ett land som jag patetiskt nog inte heller kommer ihåg. Väldigt bra tänkt i alla fall.

Förutom de välgörande julklapparna fick vi espresso-kaffe-bönor och jag fick en ny elvisp, presentkort på Lindex, Åhlens och Cyberphoto och en liten plastfigur från Final Fantasy som min bror spontanköpt i Japan.

På juldagen begav vi oss till Varnhem för mer julklappsutdelning. A’s familj hade slagit på stort och satsat på baktema. Jag fick två olika bakformar, några silikonmuffinsformar, och en presskaffebryggare. Tillsammans fick vi te, en hamburgerpress, en hushållsassistent (!) och en pannkakslagg. A fick dessutom en klippmaskin och en handgjord drickaback i trä. Många användbara grejer men jag är fortfarande lite i chock efter att ha öppnat hushållsassistenten…! Nu ska det bakas en jävla massa bröd!

Men först en god natts sömn…

Andra bloggar om: , , ,

Pin It on Pinterest