Lite åldersnoja

För inte så längesen insåg jag att jag snart fyller 26. Födelsedagen är inte mindre än en och en halv vecka bort. Inte särskilt många år kan man kanske tycka men man börjar ju ändå få lite åldersnoja. Upp till 25 var inga problem. 25 är en ganska lagom ålder. Inte för nära 20 och inte för nära 30. Men om mindre än två veckor har jag närmre till 30 än till 20, inte enbart dagar och månader räknade.

Samtidigt som man funderar på allt som man kanske borde ha uppnått vid denna ålder så slits man åt två håll. Iaf jag. Å ena sidan känner man sig lite efter många både äldre, jämnåriga och vissa till och med yngre bekanta som på vissa sätt har kommit så mycket längre i livet. Samtidigt så tänker jag om det egentligen är någon idé att bry sig om vad andra gör och i vilket takt. Jag hinner nog ikapp förr eller senare.

Sådana här funderingar brukar jag ha varje år då det närmare sig min födelsedag. Dagen, som infaller nästa måndag, kommer inte heller i år att bli särskilt märkvärdig. Som det ser ut nu så blir det nog endast att bjuda kollegorna på tårta på jobbet. Så himla dumt att fylla år en måndag. Annars hade det nog varit läge för en liten inflyttningsfest kombinerad med födelsedagskalas. Jag är så dålig på det där med kalas. Jag funderar en massa på det men kommer aldrig till skott. Slappt…

Ännu ett uppehåll

Jaha, så hände det igen dårå. Inget skrivet i bloggen på några veckor. Jag skulle bli förvånad om någon överhuvudtaget läser min blogg längre, så tråkig som den har blivit.

Så vad har hänt sen sist då? Först och främst så har mitt bostadsproblem äntligen löst sig. Jag är numera stolt förstahandskontraktsinnehavare på en lägenhet på Gregorianska gatan 5 med inflyttningsdatum den första februari.

(Om någon mot förmodan skulle känna sig sugen att hjälpa mig att flytta den dagen så är alla välkomna. Belöning i form av något ätbart utlovas i samband med eller efter flytten.)

Jag har dessutom börjat lite smått på mitt nya jobb på detta lilla företag i Majorna. Mina arbetsuppgifter kommer i mångt och mycket att vara likartade med det jag gjorde på syncentralen, dvs utbildnng i hjälpmedelsprogram och sådant. Dessutom kommer jag att syssla lite med test av nya produkter samt att jag även ska försöka hinna få ihop ett projektarbete på 10 poäng på samma företag. Det känns som att våren kommer att bli fylld av nya upplevelser och erfarenheter vilket jag ser mycket fram emot.

Det känns dessutom som om jag kommer att hinna att ägna mig åt en del saker som jag varken hann eller orkade syssla med förut. Bland annat matlagning. När jag kom hem från jobbet förut orkade jag inte ställa mig och laga nåt mer avancerat än smörgåsar till middag. Förhoppningsvis kommer detta att bli bättre för matlagning har jag verkligen saknat de senaste månaderna.

För övrigt rullar det mesta på. Jul och nyår kom och gick ganska snabbt. Även om jag gillar julen så kan jag inte låta bli att tycka att det är lite skönt när saker och ting återgår till det normala igen. Det har visserligen varit skönt med lite ledighet, även om det inte blev så mycket av den p.g.a. möten med nya arbetsgivaren + AMS, en dags kompensationsjobb i Borås p.g.a. minus på flexen samt kontraktskrivande på nya lägenheten. Jag har iaf försökt njuta av min korta ledighet så mycket jag kunnat. Behövde bara vara ifrån min A på julafton som vi firade med våra respektive familjer. Resten av tiden har vi spenderat så mycket tillsammans som vi har kunnat, trots mitt flängande hit och dit till olika inplanerade aktiviteter.

Jag funderat lite på hur jag ska göra med min blogg och hemsida framöver. Jag har blivit väldigt spammad på både bloggen och hemsidan vilket är så otroligt trist för även om jag tycker att det är roligt att få kommentarer i bloggen så har jag bättre saker för mig än att sitta och rensa bort porr-reklam, spel-reklam, potensmirakel-reklam och all annan skit som bara väller in.

Jag har funderat lite på att byta namn på bloggen och även min hemsida. Detta kommer dock inte att lösa något under en längre tid. Spam-asen kommer ju ändå bara fortsätta.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag ska bättra mig med bloggandet. 🙂

Chokladdag

Har precis ätit lunch och har nu börjat sätta i mig en Marabou Daim-chokladkaka. Jag tror jag har vissa hormonrubbningar i kroppen för just nu är choklad det bästa som finns. 🙂

Choklad…choklad…choklad… 😛

Måndag för ofta

Varför känns det som om det är måndag minst dubbelt så ofta som det är fredag och helg? För visst är det väl så? Jag tycker egentligen inte illa om måndagar förutom att jag brukar vara så absurt trött. Måndagar för mig brukar för det mest kännas som en nystart och det är egentligen bara på söndagar som jag verkligen avskyr måndagarna eftersom man varje söndag inser att helgen börjar lida mot sitt slut och det är ju sällan kul.

Helgen har gått fort men har varit mycket trevlig och mysig. Ja, faktiskt väldigt mysig som omväxling. En väldigt väsentlig anledning till det kan vara att jag börjat dejta igen. Jodå. 🙂 Jag tänker dock inte avslöja så mycket om det för tillfället förutom att jag är väldigt nöjd med läget just nu. 😉

Fredagskvällen spenderades på restaurang Istället och på puben Rover i M1’s och andra gamla före detta Skövde-studenters sällskap. Det hann bli lite allt möjligt i dryckesväg, bl.a. Irish Coffe och Caprina. Jag och A klämde dessutom i oss en rostbiffmacka som mest påminde om ett ätbart konstvärk uppmonterat på en pinne men gott var det. Sedan lullade vi hem nån gång vid 11-tiden.

Under lördagen bestämde vi att ha en liten men mysig och improviserad kräftskiva. Jag och A begav oss in till stan och handlade kräftor på Feskekörka, snaps och bröd. M1 och N fixade paj, vin, bord, hattar och servetter. Kvällen ägnades åt kräftpill, snapsnedsköljning, pajätning, mycket skratt och När & Fjärran-spel. Det hela var kort förklarat mycket lyckat enligt min egen uppfattning. Lite lullig hann man dock bli, trots att vi vara fyra personer som delade på en liten flaska snaps. Men till det kom ju vin och kräftor är ju egentligen inte så mycket mat.

Söndagen ägnades åt enbart slappande. Finns inte så mycket mer att säga om det egentligen. Dagen gick aldeles för fort och runt 20-tiden följde jag A till tåget. Vi tog en fika på centralen innan hans tåg gick. Varmchoklad med vispgrädde! Det var längesen kan jag säga!

När A’s tåg hade gått åkte jag hem igen och slappade lite till. Runt 23-tiden då jag antog att A hade kommit hem till Skövde igen fick jag ett SMS som bekräftade motsatsen. Bara några minuter efter att tåget avgått från centralen i Göteborg hade tåget blivit ståendes längs spåret eftersom nån tok hoppat ut framför tåget och tja.. Vad säger man om det egentligen? Jag tycker självklart att det är sorgligt att folk tar livet av sig. Sådant är ju i största allmänhet beklagligt men jag tycker också att det är fel att blanda in andra medmänniskor i en sån sak. Jag tänker då främst på den stackars lokföraren som troligtvis såg något han/hon aldrig lär glömma samt samtliga passagerare på tåget som mycket tydligt kände hur något hamnade mellan tåget och rälsen och krossades. Självklart är man ju alltid centrum i sitt eget liv, som M1 uttryckte det, och jag tycker av ren princip att vad man gör med sitt eget liv inte angår någon annan. Men innan man tar sitt liv så kanske man åtminstone borde tänka på att sättet det görs på även kan påverka andra mycket negativt.

I vilket fall som helst så har händelsen överhuvudtaget inte nämnts i Göteborgs lokaltidningar eller så är jag rysligt dålig på att leta. Det kanske tillhör vardagen att folk slänger sig framför tåget, vad vet jag, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite anmärkningsvärt.

Tillfälligheter?

På måndag är det den 11:e september och de flesta vet ju vad det innebär – årsdagen för terrorattentatet mot World Trade Center 2001.

Jag fick följande kluriga tet i ett mail från en av mina kollegor idag. Jag har ingen aning om de fakta som nämns i texten verkligen stämmer men det är lite kusligt faktiskt. Läs och begrunda!

* * * * *
Prova följande instruktioner och läs noggrant texten, det blir
riktigt märkligt mot slutet vill jag lova!

1) New York City har 11 bokstäver
2) Afghanistan har 11 bokstäver
3) Ramsin Yuseb (Terroristen som planerade ödeläggelsen av Twin Towers 1993 har 11 bokstäver
4) George W Bush har 11 bokstäver

Detta kan hittills vara rena tillfälligheter, men det blir intressantare längre ner i texten:
1. New York är den 11 te staten
2. Flygplan 11 hade 92 passagerare ( 9 + 2 = 11)
3. Flygplan nummer 77 som också flög in i Twin Towers, Hade 65passagerare (6 + 5 =11)
4. Tragedien skedde 11 september, eller också känt som 9/11 9 + 1 + 1=11)
5. Som du kanske känner till är “US emergency services” telefonnummer 911 ( 9 + 1 + 1=11)

Fortsatt bara tillfälligheter? Läs vidare!
1) Totalt antal offer på flygplanen som störtade var 254 ( 2 + 5 + 4 = 11)
2) 11 september är den 254 dagen på året ( 2 + 5 + 4= 11)
3) Bombningen i Madrid skedde 3.11.2004 ( 3 + 1 + 1 + 2 + 0 0 + 4 =11)
4) Tragedien i Madrid skedde 911 dagar efter Twin Towers tragedien.

Nu kommer något som är ännu märkligare:
Det mest kända symbol från USA, efter Stars & Stripes, är örnen. Följande vers är tagen från Islams mest heliga bok, Koranen:
“For it is written that a son of Arabia would awaken a
fearsome Eagle. The wrath of the Eagle would be felt throughout
the lands of Allah and while some of the people trembled
in despair still more rejoiced: For the wrath of the Eagle
cleansed the lands of Allah and there was peace.”

Det var alltså vers nummer 9.11 i Koranen.

Tror du fortfarande att det er en ren tillfällighet?
Prova detta och se vad du sedan tror och tycker:

Öppna Microsoft Word och gör följande:
1. Skriv med stora bokstäver: Q33 NY. Detta är numret på det första flygplanet som flög in i Twin Towers.
2. Markera Q33 NY
3. Ändra storleken till 48
4. Ändra typsnittet till WINDINGS (Evt. WINDINGS 1)

Lite skrämmande, Eller?
* * * * *