Påsken överstökad

Jag brukar väl inte vara så mycket för att fira påsk egentligen. Fick nog av den som barn faktiskt. Men i år kändes det faktiskt som om påsken ändå kanske kan komma att bli något man kommer att fira, åtminstone i framtiden. Jag var inte så väldans trött på den som jag brukar vara. Jag har varit hemma hos mamma och pappa i helgen. VI har ätit en massa god mat, massa godis och umgåtts…även om min pappa som vanligt måste ägna sig mer åt jobb under helgen än vad som kan anses vara hälsosamt. Han kan helt enkelt inte slappna av.

Är nu tillbaka i Göteborg och sitter och väntar på att tvätten ska bli klar. Imorron är det dax att jobba igen och på onsdag ska vi ha avtackning av en på jobbet som går i pension. Även om festen säkert kommer att bli trevlig så är ju sånt där lite halvsorgligt ändå. Vi kommer även att bli av med en annan medarbetare som ska vara tjänstledig ett halvår för att prova på ett jobb i sin hemkommun. Som det är nu så pendlar hon tydligen från Kinna varje dag och tycker det är lite besvärligt så när det dök ett jobb som hon passade till så sökte hon det och fick det. För några månader sedan hade vi dessutom en annan personalfest för en annan medarbetare som slutat, så just för tillfälltet känns det som om vi haft en väldig omsättning på personal på Syncentralen.

Har haft ont i huvet i flera dagar i sträck. Skitjobbigt. Vet inte alls vad det beror på. Och armen är fortfarande lika kass som i förra veckan. Jag ska imorron återuppta försöken med att komma i kontakt med någon av läkarna på vårdcentralen. Känns redan helt hopplöst. 🙁