Dålig på att skriva

Jag insåg just att det var hela 6 dagar sedan som jag skrivit något i bloggen. Ibland får jag lite prestationsångest när jag läser andras bloggar. Alla är så seriösa och personliga och har så intressanta liv. Själv känner jag mig bara ytlig och tråkig i min blogg och mitt liv är allt annat än intressant för tillfället. I början av mitt bloggande kände jag mig så otroligt inspirerad och det kändes som om jag hade tusen saker att skriva om. Det tog bara ett par veckor och sedan blev min blogg lika trist som den grå vardagen. På sistone verkar det dessutom som om de få själar som faktiskt läser min blogg tröttnat på den på för det har varit ganska fattigt med kommentarer här de senaste veckorna. Jag vill understryka att jag inte klandrar någon. Jag läser även andras bloggar utan att alltid kommentera med risk för att inte känna mig tjatig.

Ibland känns det som om man bara skriver för att man ”borde” fastän man egentligen inte har något att säga. Och då blir ju inte heller inläggen så intressanta. Mitt problem är dock att jag sällan sitter vid en dator när behovet av att skriva ner någonting, faller på. Jag kan exempelvis sitta på bussen, äta middag, stå i duschen eller vad som helst där en dator är mer eller mindre svåråtkomlig och plötsligt komma på: ”Det här borde jag skriva ner!”. Men sen när man väl kommer hem så är man trött och minns inte den exakta tankegången som man hade när man väl kom att tänka på något som man gärna velat diskutera mer utförligt. Tyvärr är jag dessutom för lat och skriver inte direkt snyggt eller läsbart för att hela tiden bära med mig något att skriva på. Resultatet blir därmed att man sällan skriver om det man egentligen skulle vilja skriva om.

Hur som helst. Här kommer lite mer meningslöst mumbo jumbo om mitt liv. 🙂 Imorron är det röd dag och därmed är man ledig från jobbet. Imorron kommer ett gäng gamla klasskompisar från högstadiet och hälsar på. Det ska bli riktigt kul! Vi ska göra Flygande Jacob som vi alltid brukade göra när vi hade tjejmiddagar förr i tiden. Vi har inte planerat någon efterrätt men jag tänkte föreslå marrängswiss. Vi har inte trättats allihop sen min kompis J gifte sig för snart 2 år sedan så vi har troligen en hel del att prata om. Det blir inte av att man hörs av så mycket om ingen verkligen tar tag i det hela. Alla lever ju sina liv på sina egna håll och ju äldre man blir desto svårare blir det eftersom vi alla börjar komma upp i åldern då man skaffar egen familj. Både M och L är båda förlovade och J gift. Bara S och jag som är singlar vilket vi kanske inte är helt ensamma om i våran ålder…men långt ifrån två i mängden iaf.

Submit a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest