Amami-Ôshima – ett återbesök

Den andra delen av resan till Japan våren 2013 utspelade sig på ön Amami-Ôshima, som vi besökte för första gången i oktober-november 2011. Eftersom jag redan kortfattat beskrivit vistelsen på ön i posten om Tokyo, så tänkte jag inte tråka ut er med en massa text. Nedan följer bilderna från det senaste besöket till Amami där vi tillbringade mer tid i Naze som är den stadsdel där min bror är bosatt.

Tokyo

Detta, mitt andra besök till Tokyo, blev det något längre än det första hösten 2011. Den gången spenderade vi bara några timmar i staden då vi besökte Shibuya för att äta middag i väntan på planet hem till Europa. Då var det inte lätt att skaffa sig något uppfattning om staden och det lilla vi såg var väldigt överväldigande. Nu kan jag med gott samvete säga att sett lite av staden, just lite eftersom Tokyo är stort nog för att en ska kunna göra flera besök dit och ändå inte hinna se allt som finns att se och göra.

Jag reste till Japan i slutet på april tillsammans med min mamma för att besöka och umgås med min bror. M, som bott i Tokyo sedan december 2010, har hunnit med att bo i Tokyo och där plugga japanska och uppleva jordbävningen 2011, flytta till den subtropiska ön Amami-Ôshima, gifta sig och skaffa jobb. Under tiden allt detta hänt har hans pass hunnit närma sig sitt utgångsdatum varför han behövde bege sig till Tokyo och den svenska ambasaden för att där ansöka om ett nytt pass eftersom han fortfarande är svensk medborgare. Jag och min mamma bestämde oss därför i vintras för att göra slag i saken och åka till Tokyo och möte min bror där, eftersom det var längesen vi sett honom och så kunde han ju visa oss runt i staden lite.

Resan tog sin början den 25e april och vi kom hem igen den 8e maj. Vi hade då hunnit med några dagar i Tokyo och trots att vi egentligen inte avklarat så många typiska turistmål, så fick vi ändå en bättre överblick över några stadsdelar och en förståelse för hur sinnessjukt stor staden är. Ju mer en lär sig ju mer inser en vad en inte vet, heter det ju. Vi hann även spendera några härliga och soliga dagar på Amami-Ôshima, brorsans nya hem sen ett drygt år.

Titta gärna på galleriet nedan. Eftersom det nu var några månader sedan den här resan ägde rum så minns jag inte namnen på alla platser. Jag skulle därför vara oändligt tacksam om du, som kanske känner igen dig på någon av bilderna, vill kommentera och tipsa mig om vad platserna heter. Tack på förhand och mycket nöje!

Dalby Söderskog

En helg i oktober tog jag med mig kameran, en kaffetermos och hembakade kanelbullar och drog iväg till Dalby Söderskog för lite fotografering i höstsolen. Dalby Söderskog ligger utanför den lilla men väldigt charmiga orten Dalby och klassad som nationalpark.

Vädret var perfekt. Soligt och förhållandevis vindstilla, vilket är lite ovanligt i Skåne. Det var dock något mörkare inne i skogen än vad jag hade föreställt mig men jag fick ändå några bilder som jag är rätt nöjd med.

Toronto

Innan vi skiljdes åt, jag skulle vidare till Vancouver för att hälsa på mina vänner där och Tobias skulle ta flyget hem till Sverige, hade vi ett sista resmål att besöka; Toronto. Toronto ligger lära Niagara Falls, praktiskt taget på andra sidan Ontario Lake. Det tog knappt två timmar att åka buss dit med Grayhound.

Tyvärr hann jag bara spendera ett par dygn i Toronto så jag hann inte se så mycket av stan. Det får helt enkelt bli en till resa dit.

Niagara Falls

Efter några dagar i Philadelphia bar det av till Niagara Falls, Ontario, Canada. Det var en ganska dryg resa med Grayhound-buss. Först en ca 2 tommars resa från Philadelphia till New York, där vi hade ett byte, och sen ytterligare ca 13 timmar (jag minns faktiskt exakt hur lång tid det tog) med stopp i bland annat den lilla men förhållandevis kända, staden Buffalo som var sista stoppet innan vi lämnade USA och åkte över gränsen till Kanada. Det kändes faktiskt lite som att komma hem.

Se gärna bilder  i galleriet nedan.