Lite åldersnoja

För inte så längesen insåg jag att jag snart fyller 26. Födelsedagen är inte mindre än en och en halv vecka bort. Inte särskilt många år kan man kanske tycka men man börjar ju ändå få lite åldersnoja. Upp till 25 var inga problem. 25 är en ganska lagom ålder. Inte för nära 20 och inte för nära 30. Men om mindre än två veckor har jag närmre till 30 än till 20, inte enbart dagar och månader räknade.

Samtidigt som man funderar på allt som man kanske borde ha uppnått vid denna ålder så slits man åt två håll. Iaf jag. Å ena sidan känner man sig lite efter många både äldre, jämnåriga och vissa till och med yngre bekanta som på vissa sätt har kommit så mycket längre i livet. Samtidigt så tänker jag om det egentligen är någon idé att bry sig om vad andra gör och i vilket takt. Jag hinner nog ikapp förr eller senare.

Sådana här funderingar brukar jag ha varje år då det närmare sig min födelsedag. Dagen, som infaller nästa måndag, kommer inte heller i år att bli särskilt märkvärdig. Som det ser ut nu så blir det nog endast att bjuda kollegorna på tårta på jobbet. Så himla dumt att fylla år en måndag. Annars hade det nog varit läge för en liten inflyttningsfest kombinerad med födelsedagskalas. Jag är så dålig på det där med kalas. Jag funderar en massa på det men kommer aldrig till skott. Slappt…