Ny header!
Tyckte det var dags för en ny header igen. Den här bilden är tagen från Sälenresan förra året och jag tror att det är Hundfjället som breder ut sig på bilden. Jag vågade mig faktiskt på att fota i liften, eftersom utsikten var så breathtaking. Tyckte det kändes som en bra idé just då även om jag hade gråtit om jag tappat kameran ner i backen. Lyckligtvis hände inte det. 😉
Andra bloggar om: Fotografering, Skidåkning, Sälen
Idag är det vinter
Men ju längre dagen går desto mindre blir det kvar av den. Vintern alltså. Dagen också visserligen. Imorse låg det ett några centimeter tjockt lager snö på gården. Jag gillar inte snö så mycket, tycker mest att den är till besvär om det kommer mycket på en gång. Strul i trafiken, halka och det faktum att tåg och andra fordon på rälls blir mer eller mindre handikappade. Snö har man nytta av i fjällen, men dit ska vi inte i år, om inget fullständigt oväntat sker.
Andra bloggar om: Skidåkning, Vinter, Väder
Hälsningar från .ca
Fick mail från M i Vancouver häromdagen som jag tog och svarade på nu. Hon verkar ha det så bra där borta. Nya möbler och cykel och skidåkning och tillgång till Stilla havet varje dag. *suck*
Avundsjukan lyser igenom lite? Mmm.. i alla fall vad gäller skidåkningen och Stilla havet. Jag vill också! Titta här, titta här!
Sälen reunion
Idag är det väldigt tomt på jobbet. En kollega är mammaledig, en annan är ute och far och tre andra är i Herrljunga och visar grejer inför en stor upphandling för landstinget. Just nu sitter bara jag och L-O här och försöker sysselsätta oss. Hela lokalen är tyst förutom telefonen som ringer ibland.
Ska nog försöka gå relativt snart efter lunch och försöka ägna eftermiddagen åt lite ekonomi. Tänkte försöka mig på en gammal ekonomi-tenta i maj och har en del övertidstimmar att ta ut. Det känns rätt bra med ekonomin iallafall…tror jag… Det känns inte lika hopplöst som när jag faktiskt pluggade det för några år sedan. Både när det gällt matte och ekonomi så har jag alltid ifrågasatt varför det är på ett visst sätt. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men när man har haft lärare som inte kunnat förklara så bra så är det ibland svårt att bara acceptera något enbart utifrån argumentet “Det bara är så”. Nu känns det som att det är lättare att acceptera varför det är på ett visst sätt och sen utgå ifrån det.
Igår åkte vi – jag, A och M1 – till M1’s kusin och hennes man där vi hade en liten Sälen reunion. Vi åt god mat och drack vin och snackade om allt möjligt. Sen tittade vi på bilder från dagarna i Sälen. M1’s kusin hade släpat hem en projektor från jobbet. Tanken var god men vissa av bilderna såg underliga ut, naturligtvis var jag med på merparten av dom. Vitbalansen var lite extrem så på de bilder där blixten tagit mycket på huden såg det ut som att man hade någon jätteläskig hudsjukdom för huden var verkligen kritvit. Blek var en kraftig underdrift. Därför såg folk rätt så läskiga men roliga ut. Vi försökte rätta till det men det gick inte. Folk såg alltjämt ut som zombies. Trevlig och rolig kväll hur som helst.
Jag börjar tro att jag nog inte kommer kunna träna på några dagar…eller kanske veckor. Imorse råkade jag trampa snett på min väg ner för trapporna. Just då gjorde det hemskt ont. Sen gick det över lite grann och när jag kom ner till spårvagnen så kunde jag åter gå normalt. Men jag känner fortfarande av det. Det är så typiskt. Jag som precis kommit igång igen efter förkylningen…och så händer det här! Lär väl märka om det svullnar upp under dagen. Iså fall kan jag nog glömma allt vad träning heter på säkert två veckor. 🙁
Sälen
För att fördriva tiden lite så tänkte jag dela med mig lite av några läckra bilder från Sälen, där jag, min vän M, M’s kusin, M’s kusins fästman J + ett par som dom kände, var vecka 11. Innan den resan hade jag inte stått på ett par skidor på säkert 10 år. Det första som hände var att jag och M trodde att vi åkte ner efter dom andra i en blå backe men vi hamnade i en svart backe istället. Men det gick bra, vi kom båda ner hela och insåg inte att det blivit lite fel förrän vi väl var nere
Senare på dagen gjorde jag om samma misstag. Jag styrde mot Familjebacken (blå) men hamnade på nåt mystiskt vis ändå i den svarta Branten. Även denna gång kom jag ner med alla ben, armar, leder och muskler i behåll.
Jag är lite farträdd och blir lite svag i benen när det går för fort och det tog ett par dagar innan jag blev riktigt varm i kläderna igen efter 10 år i konstant skidtorka. Men då var det ju dags att åka hem. 🙁
Här är iallafall några bilder.