Livskraft

För ungefär en och en halv vecka sedan hade jag visning av lite olika hjälpmedel för en lärare på Hvitfeldska gymnasiet. Hon berättade att hon bl a undervisade i ett ämne som dom kallade ”Livskraft”, som bl a syftade till att stärka självkänslan för elever på gymnasiet. Undervisningen kunde exempelvis bestå av föreläsningar av personer ute i arbetslivet eller studiebesök och liknande.

Hon frågade mig ifall jag skulle vilja komma dit och berätta hur det är att växa upp med en synskada. Jag sa ja, för jag tyckte det lät kul. Nu börjar jag undra vad jag ska prata om. Vi har bestämt tisdagen den 16:e september som prelleminärt datum.

Att prata för personal på syncentralen var inga problem. Det var roligt och jag visste att dom var intresserade av vad jag hade att säga. Nu är läget helt annorlunda. Jag har ingen aning om eleverna på Hvitfeldska kommer att tycka att det jag har att säga är intressant. Dom kanske tycker att jag är dötrist.

Jag har iallafall börjat fundera lite på ett upplägg. Jag tänkte inleda timmen med att berätta vad mitt funktionshinder består av, vad grå starr är och om mina ögonoperationer och mina otaliga sjukhusbesök. Konsten är att få det att låta intressant så att folk fortfarande vill lyssna. Sedan tänkte jag fortsätta med min skolgång och fritid och lägga mycket vikt vid att det inte är människorna runt omkring en som ska bestämma vad man vill göra i sitt liv och vad man klarar av, utan att det är en själv. Låter det tråkigt? Kanske, jag ju iallafall två veckor på mig att fila lite mer på det…

Submit a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Pin It on Pinterest