Semester och ny leksak på jobbet

Äntligen! Semester! Underbart! Är hemma nu och är trött och seg. Gick och la mig alldeles för sent igår…som vanligt. Men nu kan jag slappa ordentligt. Men jag har redan lite träning som jag måste ta igen. Tränade varken i onsdags eller idag så jag ska försöka träna imorgon förmiddag vilket blir bra för då har dom bara öppet mellan 9 och 13 så då måste jag ju upp i tid. Sen blir det träning på söndag eftermiddag/kväll också.

Vore trevligt om det blev lite fint väder i helgen så att man kunde sola. Men jag har inte hört nånting om att det skulle komma någon värmebölja så man får väl försöka hitta på lite inneprojekt. Kanske skulle ta och rita lite. Har ju försökt komma igång med det så länge nu men jag har inte haft tålamod eller kunnat slappna av tillräckligt. Inspireras hela tiden till att göra saker av folk runt omkring mig som gör än det ena, än det andra. Jag älskade att rita och måla som barn och i tidiga tonår men någonstans på vägen så har jag tappat den delen av mig själv.

Har ju funderat på att måla om fondväggen här också. Just nu har den en brun färg som visserligen passar tapeterna. Hela rummet gick i cappuchinofärger när den förra hyresgästen bodde här. Men jag tycker den bruna färgen är rätt trist så jag ska skulle vilja måla om den till något naturvitt eller gräddvitt eller liknande. Det skulle också gå bra med tapeterna och göra att rummet såg lite ljusare ut. Dock kostar ju färg lite pengar, pengar som jag inte får tillbaka om vi byter lägenhet och pengar har vi inte i överflöd just nu.

Innan jag lämnade jobbet för att gå på semester fick jag äntligen mina nya arbetshjälpmedel som jag väntat på i några månader. Arbetshjälpmedlet består av ett kamerasystem som är inkopplat till datorn. Eftersom mina arbetsuppgifter har blivit väldigt administrativa så innebär det att jag måste läsa mycket på följesedlar och andra papper för att kunna skriva serienummer och sådant. Så länge serienumren består av sträckkoder kan jag scanna in dom med en sträckkodsläsare vilket är väldigt praktiskt. Men när det inte går så blir det lite jobbigare för då måste jag hålla i papperet med ena handen och skriva på tangentbordet med den andra. Med kamerasystemet lägger jag papperet under kameran och kan dela skärmen så att jag får upp datorn på ena halvan och bilden från kameran på den andra delen. Supersmart!

Jag hade ett liknande system i skolan för att underlätta läsningen. Jag hatade det innerligt. Det systemet var stort, fult, otympligt och gjorde mig ännu mer annorlunda än vad jag redan var. Hade det fram till högstadiet då jag till slut gick över till glasögon istället…vilket jag iochförsig också hatade.

Så här ser iallafall min arbetsplats ut nu.