Lite nervös

I tisdags beställde jag tid för att ta hål i öronen. Jo, det är sant. Jag har inte redan hål och har faktiskt heller aldrig haft det. Det är något som jag funderat på att göra väldigt länge men jag har aldrig kommit till skott. Men så pratade jag och A om det för några månader sen och jag sa att den dag jag gifter mig så vill jag ha bära örhängen och det har han tydligen kommit ihåg för i födelsedagspresent fick jag örhängen som matchade halsbandet som jag fick i julklapp.

 

 

 

 

 

 

 

Jag tvekade i säkert två timmar innan jag ringde till Tribe och bokade tid för håltagning. Det blir imorgon kl. 17 och sanningen är att jag är rätt nervös men samtidigt väldigt exalterad. Jag kommer att gå därifrån och se annorlunda ut och det kommer att vara på ett helt nytt sätt. Jag är lite rädd för att jag inte ska passa med hål men samtidigt så är det väldigt lätt att bara låta dom växa igen. Det som skrämmer mig mer är nog själva håltagningen egentligen. Senast någon (min pappa) satte en nål i mig så svimmade jag av…ja, jag vet inte om det var chocken av smärta eller vetskapen om att nålen satt i min armbågsled eller bara synen av det hela. A kommer att följa med som moralist stöd ifall en svimningsattack skulle infinna sig. Det känns rätt tryggt.

Sen tar det väl en 6-8 veckor innan hålen läkt så pass att man kan börja använda andra örhängen än dom som ingår vid håltagningen. Det ska bli skoj att handla fina örhängen. 🙂